tisdag 16 maj 2017

Norden: reform, konvergens och stabilitet 2017

Målsättningen för detta inlägg är blott att länka till de existerande språkversionerna av de nordiska programmen inom ramen för den europeiska planeringsterminen: de nationella reformprogrammen (Europa 2020 eller #EU2020) samt programmen för den offentliga ekonomin, nämligen Danmarks och Sveriges konvergensprogram och eurolandet Finlands stabilitetsprogram.


Danmark har ju ett permanent undantag från fördragsförpliktelsen att införa euron, Sverige håller sig utanför euroområdet genom att tricksa, medan Finland är med i kärnan som ett av nitton euroländer bland totalt 28 EU-medlemmar.


Vi kan konstatera att det var redigare förr, när de olika språkversionerna av ländernas program samlades av kommissionen på en sida och dessutom rubricerades rätt.  


Dels har jag sett vad jag hittar via EU-kommissionen, dels har jag sökt via nationella webbsidor efter alternativa adresser för samma dokument eller versioner som saknas på kommissionens webbsidor.

Danmark

I blogginläggen Danmarks nationella reformprogram och konvergensprogram 2017 lade jag fram den danska och enda språkversionen jag fann av programmen och i artikeln Danmarks Nationella Reformprogram 2017 presenterade jag den danska regeringens utvecklingsplaner.


Regeringen i Danmark har alltså bidragit till den europeiska semestern genom att ta fram det nationella reformprogram och konvergensprogram den Europeiska kommissionen snart kommer att uttala sig om:

Danmarks Nationale Reformprogram 2017 (Økonomi- og Indenrigsministeriet; April 2017; 52 sidor)

Danmarks Konvergensprogram 2017 (Økonomi- og Indenrigsministeriet; April 2017; 87 sidor)

Enligt uppgift från Økonomi- og Indenrigsministeriet pågår översättningen av programmen till engelska, men jag för säkerhets skull kollade jag idag ministeriets webbsida för publikationer (där de danska versionerna finns) utan att ännu hitta programmen på engelska.
  
Europeiska kommissionens webbsida för nationella reformprogram (NRP) och  stabilitets- eller konvergensprogram falskskyltar fortfarande de danska versionerna som engelska.   

Finland


Eftersom bloggen riktar sig till nordiska läsare länkar jag Finlands nationella reformprogram i ordningen svenska, engelska och sist det finska originalet, även om redan pärmbladet på den svenska versionen får mig att undra vad som komma skall:

Europe 2020 Strategy: Finland’s National Reform Programme, Spring 2017 (Ministry of Finance Publications - 18c/2017)

Eurooppa 2020 -strategia: Suomen kansallinen uudistusohjelma, kevät 2017 (Valtiovarainministeriön julkaisu - 18a/2017)


 
Kommissionens webbsida för reformprogrammen samt konvergens- och stabilitetsprogrammen skyltar mystiskt dels Stability Programme, dels General Government Fiscal Plan 2018-2021, men letar vi genom dem alla, så hittar vi till slut tre språkversioner där samma allmänna plan för de offentliga finanserna innefattar Finlands stabilitetsprogram:



Den engelska översättningen finns här:



Det finska originalet kan öppnas eller laddas ned här:



Sedan början av 2016 erbjudet statsrådets publikationsarkiv Valto (välj svenska) mer överskådlighet när det går att hitta ministeriernas skrifter genom samma inkörsport. I sitt hemland kan publikationerna hämtas på dessa adresser:




Via riksdagen hittar vi en svensk översättning och ett finskt original av en handling som inkluderar stabilitetsprogrammet:




För övrigt, de senaste ekonomiska utsikterna från Finland finns här:

Economic Survey - Spring 2017 (Ministry of Finance publications - 17b/2017)

Taloudellinen katsaus - Kevät 2017 (Valtiovarainministeriön julkaisu - 17a/2017)



Sverige


Det är inget problem för dem som läser skandinaviska (nordiska) språk, men riktiga etiketter skulle skapa en viss reda. Det som kommissionen påstår vara den engelska NRP-versionen visar sig vara:



Översiktsbilagan är inte heller på engelska utan på svenska:

Den som är uppmärksam märker att det via kommissionens programwebbsida finns två språkversioner av konvergensprogrammet:

Sveriges konvergensprogram 2017 (Regeringskansliet, Finansdepartementet)

Sweden’s convergence programme 2017 (Government Offices of Sweden, Ministry of Finance)


I Sverige går reformprogrammet att hitta via regeringens webbsidor:


Ett fynd: Via den svenska regeringen lyckades jag även hitta en engelsk NRP-version, något som alltså saknades från kommissionens webbsida:



Ralf Grahn

måndag 15 maj 2017

Danmarks Nationella Reformprogram 2017

Danmarks nationella reformprogram (NRP) går att finna på danska i hemlandet:

Danmarks Nationale Reformprogram 2017 (Økonomi- og Indenrigsministeriet; April 2017; 52 sidor)

Alternativt kan vi gå via Europeiska kommissionens webbsida:

2017 European Semester: National Reform Programmes and Stability/Convergence Programmes där medlemsländernas program har lagts ut, men de förment engelska versionerna av reformprogrammet och konvergensprogrammet är (i detta skede) danska.

Oberoende av britternas förestående uttåg (Brexit) förblir engelskan lingua franca inom Europeiska unionen, så engelska språkversioner underlättar den gemensamma behandlingen och gör det lättare för medlemsländer att lära sig av varandra.

Tidigare har kommissionen vanligen lagt ut engelska översättningar och program på de nationella (original)språken på webbsidan, vilket gärna kunde ske även nu.

Fortlöpande förbättringar bör vara målet för samtliga organisationer. Alla har någonting att förbättra, men Danmark har även en hel del att erbjuda reformvilliga EU-länder med tanke på målen i Europa 2020-strategin (EU2020) och annat.


Danmarks NRP

Vad gäller struktur och innehåll låter jag inledningen tala för sig själv:

Danmarks Nationale Reformprogram 2017 redegør blandt andet for de tiltag, som Danmark har taget for at efterleve de to landespecifikke anbefalinger fra EU, som Danmark modtog i juli 2016. Der beskrives også den danske udmøntning af EU’s vækststrategi (Europa 2020). Desuden præsenteres den overordnede økonomiske ramme for den danske økonomi med afsæt i Konvergensprogrammet for 2017.

Strukturen i Danmarks Nationale Reformprogram 2017 er som følger:  

  • Kapitel 2 beskriver den overordnede økonomiske ramme for Danmark, herunder den samfundsøkonomiske udvikling og finanspolitikken.  

  • Kapitel 3 redegør for de tiltag, som Danmark har taget og vil tage for at efterleve EU’s landespecifikke anbefalinger til Danmark fra 2016.  

  • Kapitel 4 omhandler de tiltag, som Danmark har taget og vil tage for at bidrage til opfyldelsen af Europa 2020-strategiens fem overordnede mål.  

  • Kapitel 5 redegør for inddragelsen af Folketinget og interesseorganisationer.

Endvidere behandler de enkelte kapitler også en række af de temaer, som indgår i EUkommissionens landerapport for Danmark, der blev offentliggjort i februar 2017. I kapitlerne er endvidere så vidt muligt redegjort for evalueringer af de seneste års reformindsatser.


Reformdialog

Dialogen mellan EU (kommissionen och rådet) och medlemslandet Danmark löper så att rådet 2016 gav Danmark två rekommendationer. I den senaste länderrapporten Landerapport for Danmark 2017 Bruxelles, den 22.2.2017 SWD(2017) 70 final följde kommissionen upp åtgärderna.

När det gäller marknadsreformer, bland annat konkurrensmöjligheter i tjänstebranschen, konstaterade kommissionen (utan fanfarer) vissa framsteg, vilket presenteras på sidan 13 i Danmarks NRP. Regeringens inledande svar är runt formulerat:   

Regeringen vil styrke produktiviteten og gøre det billigere at drive virksomhed i Danmark med henblik på at fremme investeringer og risikovillighed. Regeringen lægger vægt på et tæt samspil mellem universiteterne og erhvervslivet.   

Till all lycka är det blott inledningen till en mer detaljerad genomgång och dialog med kommissionen. I fortsättningen utlovar  reformprogrammet även konkreta åtgärder.

I avsnitt 3.2 (från sidan 17) kommer vi in på en mer detaljerad diskussion om att öka produktiviteten och investeringarna i den privata sektorn, där den långsamma höjningen av produktiviten i tjänstesektorn på hemmamarknaden är problematisk med tanke på den ekonomiska tillväxten på sikt.  

Ett visst mått konkreta åtgärder utlovas för att lätta företagens administrativa börda, främja digitaliseringen av näringslivet, utreda den svaga utvecklingen av produktiviteten och främja investeringar i företagsverksamhet.  

Regeringen visar även på åtgärder för att främja samarbetet mellan företag och universitet (från s. 19): innovationer, kluster och offentliga forskningsanstalter.

Friare markplanering för detaljhandeln är fortfarande en utmaning även i Danmark, där en viss modernisering eftersträvas genom ett lagförslag (s. 19), men kommissionen kanske ser förändringen för enskilda butiksbyggnader som blygsam.

Snabbare planläggning och lösningar för e-handeln eftersträvas.

Byggbranschen fått ett eget utvecklingsprogram (s. 21-22).  


Europa 2020-strategin

De gemensamma målen för Europa 2020-strategin (EU2020) kräver framsteg och reformer i medlemsländerna beträffande sysselsättning, forskning och utveckling, klimatförändring och hållbar energiförsörjning, utbildning samt kampen mot fattigdom och social utestängning.

Danmarks nationella reformprogram (NRP) redogör i kapitel 4 hur de danska målen bidrar till EU2020-helheten (från sidan 25). Danmark når redan ett antal riktvärden för 2020 och är på väg att uppfylla andra.

Sysselsättning: Danmark ligger klart över det gemensamma EU2020-målet. Med minskad arbetslöshet börjar snarare bristen på arbetskraft dyka upp som en flaskhals i ekonomin.

Liksom andra länder brottas Danmark med utmaningen att integrera utlänningar och främja deras inträde på arbetsmarknaden. Här kan det finnas stoff för studier även bland andra nationella förvaltningar (s. 27):

Med Trepartsaftalen om arbejdsmarkedsintegration (marts 2016) er der igangsat en række initiativer, herunder en mere jobrettet integrationsindsats samt oprettelse af integrationsgrunduddannelsen (IGU), som muliggør ansættelse inkl. uddannelsesforløb til løn under den almindelige mindsteløn på det danske arbejdsmarked. Aftalen har bl.a. medført en stigning i antallet af indvandrere, der kommer i virksomhedspraktik eller løntilskud. Tiltagene skal understøtte regeringens ambition om, at hver anden flygtning skal være i beskæftigelse efter tre år i Danmark. Med Trepartsaftale om tilstrækkelig og kvalificeret arbejdskraft i hele Danmark og praktikpladser (august 2016) er der gennemført en række mindre initiativer med fokus på at forebygge rekrutteringsudfordringer bl.a. via opkvalificering og styrket rådighed. Tiltagene kan bidrage til at afhjælpe begyndende flaskehalse på arbejdsmarkedet.

Långtidsarbetslösa är en annan grupp som ägnas särskild uppmärksamhet, liksom bristen på yrkesutbildade.

Vad gäller forskning och utveckling (FoU) ligger Danmark redan över de gemensamma och de nationella EU2020-målen (s. 33):

Det er regeringens målsætning, at de offentlige investeringer i forskning og udvikling skal udgøre mindst 1 pct. af BNP. Danmark har desuden tilsluttet sig EU’s målsætning om, at de samlede offentlige og private investeringer i forskning og udvikling skal udgøre 3 pct. af BNP.

Men på sidan 36 beskrivs en rad nya initiativ beträffande forskning, utveckling och innovation, med utvärderingar på sidan 37.

De nationella målen för klimat och hållbar energi diskuteras på sidorna 38-41, där jag vill plocka ut två framåtsyftande snuttar:

Regeringen vil i efteråret 2017 komme med oplæg til en ny energiaftale efter 2020, blandt andet på baggrund af Energikommissionens arbejde. En ny energiaftale har til formål at sikre en forsat omstilling af energisektoren.

-----

Den tidligere regering nedsatte i marts 2016 en Energikommission, som skal komme med anbefalinger til den danske energipolitik for perioden 2020-2030 …  Energikommissionen afslutter sit arbejde med en samlet rapport i 2017.

Danmark uppfyller redan utbildningsmålsättningarna i EU2020 (från s. 41). Även på detta område är integreringen av personer (elever) med utländsk bakgrund en särskild utmaning. Bland annat genom flera praktikplatser ska yrkesutbildningen främjas för att minska brister på arbetsmarknaden.

Vad gäller social inklusion (från s. 45) innebar den ekonomiska recessionen ett steg tillbaka, men en viss återhämtning kan skönjas:

I 2015 var der ifølge Eurostat 470.000 personer i husstande med meget lav beskæftigelsesgrad. Det er et fald på 25.000 personer i forhold til 2014, jf. figur 4.8. Det økonomiske tilbageslag i 2008-2009 og den efterfølgende periode med svag økonomisk vækst betød en stigning i antallet af personer i husstande med LWI. Den væsentligste årsag til stigningen mellem 2008 og 2014 var den lavere beskæftigelse i perioden.

Kontinuerlig förnyelse behövs på alla områden. På sidan 47 finns en sammanfattning av regeringens mål för att främja social mobilitet samt på sidan 48 en sammanställning av initiativ.


Nationellt reformsamtal

Kapitel 5 (från sidan 51) beskriver det nationella samtalet kring den europeiska planeringsterminen och reformfrågorna, centralt mellan regeringen och Folketingets utskott (Europaudvalg och Finansudvalg) samt för en bredare förankring i samhället regionalt och lokalt Kontaktudvalget for Europa 2020-strategien.


Ralf Grahn

söndag 14 maj 2017

Danmarks nationella reformprogram och konvergensprogram 2017

Riktlinjerna för den ekonomiska politiken (EUT 18.7.2015 L 192/27) och riktlinjerna för sysselsättningspolitiken (EUT 15.10.2015 L 268/28) utgör tillsammans Integrerade riktlinjer för Europa 2020-strategin (EU2020).


Danmark

Vi tittade redan på inledningen och fortsättningen av den europeiska planeringsterminen i Danmark, i de engelska blogginläggen European Semester 2017 start: Denmark och European Semester: Country Report Denmark 2017.  

Kanske är vi beredda att beskåda följande skede i diskussionen mellan medlemsländerna och kommissionen, exemplifierat av vårt temaland Danmark.
 
Regeringen i Danmark har senast bidragit till den europeiska semestern genom att ta fram de två årliga program som Europeiska kommissionen snart kommer att uttala sig om:
Danmarks Nationale Reformprogram 2017 (Økonomi- og Indenrigsministeriet; April 2017; 52 sidor)

Danmarks Konvergensprogram 2017 (Økonomi- og Indenrigsministeriet; April 2017; 87 sidor)
Kommissionen har vanligen lagt ut engelska översättningar och program på de nationella (original)språken på sin årliga webbsida för det nationella reformprogrammet (NRP) och stabilitets- eller konvergensprogrammet för ettvart land.

Ofta går det att hämta de olika språkversionerna även hos de nationella regeringarna.

I detta fall misslyckades dock mitt försök att hitta engelska versioner av de danska programmen för läsare utom Norden. Varken EU-kommissionen eller Økonomi- og Indenrigsministeriet såg ut att erbjuda publikationerna på engelska i detta skede.

Jag försöker följa med om läget förändras.


Ralf Grahn

Integrerade riktlinjer för Europa 2020-strategin

Egentligen håller vi på med Danmark, men denna inramning gäller allmänt för EU-länderna och kommissionen (rådet).

Europeiska unionen som idé och Europeiska kommissionen som dess budbärare på jorden försöker inspirera EU-medlemsländerna till ekonomiska reformer (bättre konkurrenskraft) för tillväxt och jobb samt till sunda offentliga finanser för ett hållbart välfärdssamhälle. Den europeiska planeringsterminen är en grundläggande procedur i denna utvecklingsprocess.

Som uppvärmning gör vi två motionsvarv i naturen för att bekanta oss med det som
tillsammans blir de integrerade riktlinjerna för Europa 2020-strategin (EU2020):

Först tar vi en tur via rådets rekommendation (EU) 2015/1184 av den 14 juli 2015 om allmänna riktlinjer för medlemsstaternas och Europeiska unionens ekonomiska politik, som innehåller de integrerade riktlinjerna för Europa 2020-strategin.

Det andra varvet för att beskåda omgivningen joggar vi kring rådets beslut (EU) 2015/1848 av den 5 oktober 2015 om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik för 2015.

De allmänna riktlinjerna för medlemsstaternas och unionens politik, som bifogas rekommendationen, och de relevanta riktlinjerna för sysselsättningspolitiken utgör tillsammans de integrerade riktlinjerna för att genomföra Europa 2020-strategin, heter det.

Vi kan sedan med gott samvete pusta ut tillsammans med den sammanfattande EU2020-informationen på Eur-Lex eller Europaparlamentets översikt av sysselsättningspolitiken.


Ralf Grahn

fredag 12 maj 2017

Intern EU-samordning mellan Bryssel och Köpenhamn

Udenrigsministeriet  ansvarar för den interna samordningen av EU-ärenden i Danmark. Den första delen av Utrikesministeriets webbsida Den danske EU-beslutningsprocedure erbjuder en kort genomgång av den interna koordineringen i regeringen med 30 specialutskott för politikområden och EU-Udvalget på högsta tjänstemannanivå samt regeringen. EU-oplysningens sida börjar redan tidigare i Bryssel och ger lite mer detaljer: Hvordan behandler den danske regering forslag til EU-retsakter?

I bloggartikeln Danmark för nordbor: 117 frågor och svar om EU hänvisade jag till EU-Oplysningens skrift för (nordiska) medborgare:
117 spørgsmål og svar om EU; Folketingets EU-Oplysning, 5. udgave, december 2016 (140 sidor)  

Frågorna 72 (s. 84-85) om koordineringen och 75 (s. 87) om EU-representationen i Bryssel erbjuder exempel på koncisa svar till allmänheten.



Mera om intern EU-koordinering

I detta blogginlägg ska vi dock ta oss en titt på en mer vetenskaplig artikel över samordningen av EU-frågor i Danmark (och Tyskland), även om mitt perspektiv i första hand begränsar sig till en beskrivning av hur den interna koordineringen har gestaltats:

Jensen, M.D., Jopp, M. and Nedergaard, P. (2016). ‘Coordination of EU Policy Positions in Germany and Denmark: A Politics of Institutional Choice Approach’, Journal of Contemporary European Research. 12 (2), pp. 634 - 652.

Mot bakgrunden av en räcka minoritetsregeringar i Danmark beskriver artikeln den interna samordningen (s. 641-643) från ett slags inledande faktapromemoria (grundnotat, draft position paper) till en mer förädlad promemoria efter hörande av ministerier och intresseorganisationer (rammenotat, framework paper).

Inför möten i ministerrådet kompletteras rampromemorian med en kommenterad dagordning (kommenteret dagsorden, annotated agenda).

Den deskriptiva texten redogör även för EU-utskottet (EU-Udvalget) och regeringens utrikespolitiska utskott (Regeringens Udenrigspolitiske Udvalg), avslutningsvis i tabellform innan artikeln övergår till att jämföra koordineringen i Danmark och Tyskland.  


EU-handlingar

På ett praktiskt plan gäller det ofta inledningsvis att hitta en eller flera handlingar. EU-Oplysningen gör öppenheten en tjänst genom att stå till buds med en gemensam söksida för EU-dokument från Folketinget och Europeiska unionen.

Sökbart på ett ställe i kombination med den till stora delar offentliga behandlingen i Folketingets Europaudvalg gör Danmark till nordisk (och möjligen Europeiska unionens) mästare vad gäller öppenhet i behandlingen av EU-ärenden.

Men (det politiska) samrådet mellan regering och parlament är, som Kipling sade, en annan historia.


Ralf Grahn