onsdag 26 april 2017

EU:s strategi för en digital inre marknad

I denna bloggartikel närmar vi oss den framtida digitala inre marknaden från den strategiska inramningen: Europeiska kommissionens politiska riktlinjer och arbetsprogram. Sedan tar vi en titt på de officiella handlingarna.


Junckers politiska riktlinjer
Innan ordföranden valdes och den nya kommissionen godkändes, hade den kommande ordföranden Jean-Claude Juncker presenterat sina politiska riktlinjer, vilka finns samlade i publikationen En ny start för EU, tillsammans med annat relevant material.
Bland de tio strategiska prioriteterna fanns en sammankopplad digital inre marknad (som nummer 2), “a connected digital single market” i den engelska versionen av publikationen, A New Start for Europe.

Målsättningarna är värda att hållas i minnet:

Enligt min mening måste vi bli mycket bättre på att utnyttja de gränslösa möjligheter som den digitala tekniken erbjuder. För att göra detta måste vi våga splittra nationella barriärer i fråga om telekomlagstiftning och upphovsrätts- och dataskyddslagstiftning samt förvaltningen av radiovågor och tillämpningen av konkurrenslagstiftningen.

Om vi lyckas med det kan vi garantera att alla i EU snart kommer att kunna använda sina mobiltelefoner i hela Europa utan att behöva betala roamingavgifter. Vi kan se till att konsumenterna kan få tillgång till tjänster, musik, film och sportevenemang oavsett elektronisk plattform och oavsett var de befinner sig i EU. Vi kan skapa rättvisa konkurrensvillkor där alla företag som erbjuder varor eller tjänster i EU omfattas av samma dataskydds- och konsumentregler, oavsett var deras server finns. En sammankopplad digital inre marknad skulle kunna generera upp emot 250 miljarder euro i ytterligare tillväxt i EU under mandatperioden för nästa kommission. Därigenom skulle vi kunna skapa hundratusentals nya jobb, i synnerhet för unga, och ett dynamiskt kunskapsbaserat samhälle.   

För att uppnå detta kommer jag under de första sex månaderna av min mandatperiod att vidta målmedvetna åtgärder för att skapa en sammankopplad digital inre marknad, bl.a. genom att snabbt slutföra förhandlingarna om gemensamma EU- regler för uppgiftsskydd, genom att satsa mer på den pågående reformen av EU:s telekomregler, genom att modernisera upphovsrättsreglerna mot bakgrund av den digitala revolutionen och de ändrade konsumentbeteendena och genom att modernisera och förenkla konsumentreglerna för e-handel. Detta bör gå hand i hand med insatser för att främja digital kompetens och digitalt lärande i samhället och göra det lättare att starta innovativa nya företag. En ökad användning av digital teknik och internettjänster bör bli ett övergripande politiskt mål inom alla sektorer, såväl offentliga som privata.


Kommissionens arbetsprogram
Eftersom kommissionen tillträdde den 1 november 2014, var 2015 det första egentliga verksamhetsåret. Det var därför Kommissionens arbetsprogram 2015 - En ny start COM(2014) 910 final som tog det följande steget (s. 6), genom att konkretisera:

Kommissionen håller på att utarbeta en strategi om de viktigaste hindren för en säker, förtroendeingivande och dynamisk digital inre marknad. Strategin ska ha sex delar: bygga upp förtroende, avlägsna hinder, säkra tillgång till nätet, bygga upp den digitala ekonomin, främja e-samhället samt investera i forskning och innovation i världsklass inom informations- och kommunikationsteknik.
Även i bilagan med nya initiativ COM(2014) 910 final ANNEX 1 nämndes den digitala inre marknaden:

En sammankopplad digital inre marknad  

4. Paketet för en digital inre marknad

Målet är att konsumenterna ska ha gränsöverskridande tillgång till digitala tjänster, att företagen ska få lika villkor och att det ska skapas förutsättningar för en livskraftig digital ekonomi och ett digitalt samhälle. Här ingår även lagstiftning om bl.a. en moderniserad upphovsrätt.


Strategin för en digital inre marknad

I maj publicerade kommissionen två officiella handlingar; för det första meddelandet:

En strategi för en inre digital marknad i Europa; Bryssel den 6.5.2015 COM(2015) 192 final (20 sidor) [den ovanliga ordföljden på pärmbladet]

För det andra handlade om det medföljande arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar, det vill säga analys och evidens för de skissade åtgärderna (publicerat endast på engelska):
A Digital Single Market Strategy for Europe - Analysis and Evidence; Brussels, 6.5.2015 SWD(2015) 100 final (109 sidor)

Meddelandet inleddes genom det citat vi redan såg i kommissionens politiska riktlinjer.

På sidan 3 och med stöd i arbetsdokumentet gav kommissionen i meddelandet en ny uppskattning av den potentiella nyttan av att rasera alla hinder och utnyttja alla möjligheter:

Europa har kapacitet att vara ledande i den globala digitala ekonomin och vi kan utnyttja vår kapacitet bättre än vi gör nu. Fragmentering och hinder som inte finns på den fysiska inre marknaden håller oss tillbaka. Om dessa hinder undanröjs i Europa skulle EU:s BNP öka med ytterligare 415 miljarder euro.

***

Härnäst ska vi ta oss en titt på innehållet i EU-kommissionens strategi för en digital inre marknad.


Ralf Grahn

torsdag 20 april 2017

Europeiska tjänstestandarder

Den europeiska standardiseringen utgör en del av EU:s inremarknadsstrategi:
Att förbättra den inre marknaden – bättre möjligheter för individer och företag; Bryssel den 28.10.2015 COM(2015) 550 final


Standardiseringspaketet

Vi presenterade kommissionens vision för det europeiska standardiseringssystemet (ESS) i blogginlägget EU:s standardiseringspaket, men vi ska även erbjuda summeringen i meddelandet:

Europeiska standarder för 2000-talet; Bryssel den 1.6.2016 COM(2016) 358 final

Kommissionens sammandrag tar upp frågorna i en något annan ordning än bloggartikeln (s. 12):

I meddelandet från april om IKT-standarder och det gemensamma initiativet om standardisering tillsammans med detta standardiseringspaket anger kommissionen en sammanhållen vision för standardisering till stöd för det politiska beslutsfattandet. Det består av följande dokument:

1. Unionens årliga arbetsprogram för europeisk standardisering 2017, vari anges strategiska prioriteringar och mål för den europeiska standardiseringen med hänsyn till EU:s långsiktiga strategier för arbetstillfällen och tillväxt, t.ex. handlingsplanen för cirkulär ekonomi, och vilka europeiska standarder och europeiska standardiseringsprodukter som kommissionen har för avsikt att begära från de europeiska standardiseringsorganen under 2017.

2. Artikel 24-rapporten och Refit-dokumentet som innehåller uppgifter om hur ESS fungerar och som underbygger policyutvecklingen i det gemensamma initiativet om standardisering.

3. Arbetsdokumentet om tjänstestandarder Använda potentialen hos europeiska tjänstestandarder för att hjälpa Europas konsumenter och företag.



Tjänstestandarder

Dels är repetition all lärdoms moder, dels fick vi en officiell svensk översättning av namnet på arbetsdokumentet om tjänstestandarder som följde med meddelandet COM(2016) 358 final.  

Arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar med vägledning för standardiseringen av tjänster finns nämligen tillgängligt endast på engelska:

Tapping the potential of European service standards to help Europe's consumers and businesses; Brussels, 1.6.2016 SWD(2016) 186 final (12 sidor)

(På svenska alltså: Använda potentialen hos europeiska tjänstestandarder för att hjälpa Europas konsumenter och företag)

Efter en inledning om (det ringa) antalet tjänstestandarder samt om deras egenskaper, hänvisar arbetsdokumentet till den rättsliga grunden för standarder i servicesektorn (s. 5), dels tjänstedirektivet, dels standardiseringsförordningen.


Tjänstedirektivet

Tjänstedirektivets 2006/123/EG artikel 26 om tjänstekvalitet nämner särskilt tjänstestandarder i 26.5:

5. Medlemsstaterna skall i samarbete med kommissionen uppmuntra utvecklingen av frivilliga europeiska standarder som skall underlätta kompatibiliteten mellan de tjänster som tillhandahålls av tjänsteleverantörer från olika medlemsstater, mottagarinformationen och tjänsternas kvalitet.  


Standardiseringsförordningen
Vad gäller EU-förordningen nr 1025/2012 om europeisk standardisering hänvisade arbetsdokumentet (s. 5) till artikel 1 och skäl 10, men jag citerar dem i den ordning vi naturligt bläddrar:


(10) I Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknaden [EUT L 376, 27.12.2006, s. 36] fastställs allmänna bestämmelser för att underlätta för tjänsteleverantörer att utöva sin etableringsfrihet och för att underlätta den fria rörligheten för tjänster, samtidigt som man behåller en hög kvalitetsnivå. Därmed åläggs medlemsstaterna att i samarbete med kommissionen uppmuntra utvecklingen av frivilliga europeiska standarder i syfte att främja kompatibiliteten mellan tjänster som tillhandahålls av leverantörer i olika medlemsstater, tillhandahållandet av mottagarinformation och tjänsternas kvalitet. Direktiv 98/34/EG gäller dock endast produktstandarder, medan standarder för tjänster inte uttryckligen omfattas. I praktiken blir det dessutom allt mindre relevant att göra åtskillnad mellan varor och tjänster på den inre marknaden. Det är inte alltid praktiskt möjligt att dra en klar gräns mellan standarder för produkter och standarder för tjänster. Många standarder för produkter innefattar en servicekomponent medan standarder för tjänster ofta även delvis rör produkter. Således måste det nuvarande regelverket anpassas till de nya omständigheterna genom att dess tillämpningsområde utökas till standarder för tjänster.



Artikel 1 Syfte
I denna förordning fastställs bestämmelser för samarbetet mellan europeiska standardiseringsorganisationer, nationella standardiseringsorgan, medlemsstater och kommissionen, för fastställandet av europeiska standarder och europeiska standardiseringsprodukter för produkter och tjänster som stöder unionens lagstiftning och politik, för fastställandet av sådana tekniska specifikationer på IKT-området som det kan hänvisas till, för finansieringen av den europeiska standardiseringen och för intressenternas delaktighet i den europeiska standardiseringen.


Färdplan

Från sidan 7 presenterar kommissionen de förestående konkreta stegen, vilka samlats i tre grupper av åtgärder:

  1. Bättre prioritera och skapa europeiska standarder med stöd av ett ramverk för att observera nationella standarder
  2. Minska hinder för gränsöverskridande leverans av tjänster
  3. Mer verksam information till tjänsteproducenter


StandarDays

För övrigt, som bäst (torsdag och fredag den 20-21 april 2017) ordnar de europeiska standardiseringsorganisationerna CEN och CENELEC i Bryssel StandarDays, ett seminarium kring europeiska standarder. Begivenheten samlar sakkunniga från nationella och europeiska standardiseringsorganisationer och myndigheter samt företag.  


Ralf Grahn

EU:s standardiseringspaket

Ett antal allmänna Blogginlägg om EU:s inremarknadsstrategi finns samlade när vi tar oss an ett särskilt område i meddelandet:

Att förbättra den inre marknaden – bättre möjligheter för individer och företag; Bryssel den 28.10.2015 COM(2015) 550 final

Avsnittet 3.1. Att modernisera systemet för kvalitetsnormer (s. 12-13) handlade om europeisk standardisering och ledde fram till två planerade åtgärder (s. 22):

  • Gemensamt initiativ om standardisering (2016)
  • Specifik vägledning för standardisering av tjänster (2016)


Europeisk standardisering

Från den 1 januari 2013 tillämpas förordningen (EU) nr 1025/2012 om europeisk standardisering, som utgör den rättsliga ramen:

Artikel 1
Syfte

I denna förordning fastställs bestämmelser för samarbetet mellan europeiska standardiseringsorganisationer, nationella standardiseringsorgan, medlemsstater och kommissionen, för fastställandet av europeiska standarder och europeiska standardiseringsprodukter för produkter och tjänster som stöder unionens lagstiftning och politik, för fastställandet av sådana tekniska specifikationer på IKT-området som det kan hänvisas till, för finansieringen av den europeiska standardiseringen och för intressenternas delaktighet i den europeiska standardiseringen.


Standardiseringspaketet

I fjol publicerade Europeiska kommissionen ett standardiseringspaket som bestod av flera delar, först och främst det övergripande strategimeddelandet:

Europeiska standarder för 2000-talet; Bryssel den 1.6.2016 COM(2016) 358 final

Tjänstestandarder

För det andra det medföljande arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar med vägledning för standardiseringen av tjänster (enbart på engelska):

Tapping the potential of European service standards to help Europe's consumers and businesses; Brussels, 1.6.2016 SWD(2016) 186 final

Standardiseringsrapport

För det tredje en rapport om efterlevnaden av standardiseringsförordningen jämte ett medföljande ingående arbetsdokument (detta endast på engelska):
Rapport om genomförandet av förordning (EU) nr 1025/2012 under perioden 2013-2015; Bryssel den 1.6.2016 COM(2016) 212 final
Analysis of the implementation of the Regulation (EU) No 1025/2012 from 2013 to 2015 and factsheets; Brussels, 1.6.2016 SWD(2016) 126 final

Standardiseringsprogram

För det fjärde EU:s arbetsprogram för 2017 jämte ett arbetsdokument med en redogörelse för 2016:

Unionens årliga arbetsprogram för europeisk standardisering 2017; Bryssel den 1.6.2016 COM(2016) 357 final

Commission Staff Working Document on the implementation of the actions foreseen in the 2016 Union work programme for European standardisation, including the implementing acts and mandates sent to the European standardisation organisations; Brussels, 1.6.2016 SWD(2016) 185 final  


Gemensamt standardiseringsinitiativ

I standardiseringsmeddelandet COM(2016) 358 betonade kommissionen behovet av uppslutning kring en modernisering av det europeiska standardiseringssystemet (ESS), särskilt för att snabbare utveckla standarder på områdena för informations- och kommunikationsteknik (IKT) samt tjänster (s. 6-9 och bilaga I s. 13):

Det gemensamma initiativet om standardisering lägger fast en vision och syftar till att modernisera det sätt på vilket standarder produceras i Europa. Det kommer särskilt att vara inriktat på viktiga punkter, nämligen att utarbeta standarder snabbare, överbrygga klyftan mellan forskningsprioriteringar och det europeiska standardiseringsarbetet, sätta tydligare prioriteringar och säkerställa en starkare internationell närvaro.  

Det gemensamma initiativet undertecknades den 13 juni 2016 (och innehållet kan laddas ned här): C(2016) 3211 final - Annex "Joint Initiative on Standardisation under the Single Market Strategy" to the Commission Decision on the approval and the signing of the Joint Initiative on Standardisation


IKT-standardisering  

Utöver standardiseringspaketet är det skäl att nämna att kommissionen i fjol våras publicerade ett meddelande rörande standardisering på det prioriterade IKT-området:

Prioriteringar för informations- och kommunikationsteknisk standardisering på den digitala inre marknaden; Bryssel den 19.4.2016 COM(2016) 176 final


Ralf Grahn


Allmänna källor

EU 2016 - Allmän rapport om Europeiska unionens verksamhet (kan laddas ned i EU Bookshop som pdf eller e-bok på 23 språk)
Regeringens skrivelse 2016/17:115 Verksamheten i Europeiska unionen under 2016

onsdag 19 april 2017

Blogginlägg om EU:s inremarknadsstrategi

För ordningens skull samlar jag här några tidigare och färska blogginlägg om meddelandet COM(2015) 550 med inremarknadsstrategin jämte medföljande handlingar:

Grahnblawg (SV): Handelshinder: EU:s inre marknad fungerar bättre (den 11 november 2016)

Grahnblawg (SV): Arbetsdokumenten för inremarknadsstrategin (den 19 november 2016)

Grahnblawg (SV): Inremarknadsstrategin (den 21 november 2016)

Grahnblawg (SV): Europaparlamentet och inremarknadsstrategin (den 27 november 2016)

Eurooppaoikeus (FI): Sisämarkkinastrategia EU:n kilpailukykyneuvostossa (den 28 november 2016)

Grahnlaw (EN): The Single Market Strategy in the EU Competitiveness Council (den 28 november 2016)

Grahnlaw (EN): Testing two annual reports on Juncker Commission (den 9 april 2017)

Eurooppaoikeus (FI): EU:n sisämarkkinastrategia 2015 (den 10 april 2017)

Eurooppaoikeus (FI): Komissio, Pohjoismaat ja EU:n sisämarkkinastrategia (den 11 april 2017)  

Grahnblawg (SV): EU-strategi för inre marknaden (den 12 april 2017)

Grahnblawg (SV): Evidensbaserade marknadsreformer (den 13 april 2017)

Grahnlaw (EN): Evidence-based European market reforms? (den 14 april 2017)

Grahnlaw (EN): Services in EU single market strategy (den 15 april 2017)


Grahnlaw (EN): Single market compliance and enforcement (den 17 april 2017)

Grahnlaw (EN): Single market integration and pillar (den 17 april 2017)

***

Sedan om standardiseringspaketet (europeiska standarder), ett specifikt område inom strategin för den inre marknaden:

Eurooppaoikeus (FI): Sisämarkkinastrategian eurooppalaiset standardit (den 19 april 2017)

Eurooppaoikeus (FI): EFTA ja Euroopan talousalue: eurooppalaiset standardit (den 19 april 2017)


Ralf Grahn

torsdag 13 april 2017

Evidensbaserade marknadsreformer i EU och nationellt

Någonting blev osagt i blogginlägget EU-strategi för inre marknaden, som kort presenterade kommissionens åtgärdspaket för åren 2016 och 2017 beträffande varor och tjänster:
Att förbättra den inre marknaden – bättre möjligheter för individer och företag; Bryssel den 28.10.2015 COM(2015) 550 final (23 sidor)


Evidensbaserad politik i lärande organisation
När jag på min finska blogg - inlägget Komissio, Pohjoismaat ja EU:n sisämarkkinastrategia - gick igenom de nordiska regeringarnas information till parlamenten om den nya strategin för den inre marknaden, saknade jag hänvisningar till och presentationer av de värdefulla analyser och jämförelser som även i detta fall följde med ett meddelande.

Ödmjukheten att ta lärdom av internationella jämförelser är alla reformers moder för världens stater, inklusive de nordiska.

De täta kontakterna och nötningen inom Europeiska unionen gör EU nästan till sinnebilden av en lärande organisation, om viljan finns.

EU-medlemskapet erbjuder rikliga möjligheter till inlärning och evidensbaserad politik lokalt, i regionerna och nationellt - inte enbart på europeisk nivå.

Särskilt kommissionen, men även Europaparlamentet, låter producera och framställer själva gedigna rapporter värda en vidare spridning och användning än de ser ut att få.

De nordiska regeringarna och folkrepresentationerna kunde mer aktivt synliggöra de komparativa utredningarna för olika intressenter (utan att förvänta sig att ministrar eller riksdagsledamöter tragglar genom primärdokument och forskning).


Analys, bevis, integration och konkurrenskraft

Ofta, såsom beträffande strategin för den inre marknaden, finns analyserna endast på engelska:
A Single Market Strategy for Europe - Analysis and Evidence; Brussels, 28.10.2015 SWD(2015) 202 final

Nedanför i ett stycke, här i tre dokument, här igen möjlig att ladda ned som en enhetlig handling, rapporten om integration och konkurrenskraft på den inre marknaden:
Report on Single Market Integration and Competitiveness in the EU and its Member States; Brussels, 28.10.2015 SWD(2015) 203 final  
I arbetsdokumenten från kommissionens avdelningar finns rikligt med stoff för marknadsreformer. Som aptitretare erbjuds bloggartikeln Arbetsdokumenten för inremarknadsstrategin.


Ralf Grahn