tisdag 12 september 2017

Europaparlamentet om tillståndet i EU 2017

Inlägget Hopkok om EU:s framtid hänvisade direkt och indirekt till 31 bloggartiklar om Europas framtid #FutureOfEurope inför ordförande Jean-Claude Junckers tal om tillståndet i Europeiska unionen #SOTEU 2017.

Det handlar inte enbart om Junckers tal, utan om en debatt i det folkvalda Europaparlamentet, så vad har parlamentet gjort för att upplysa unionens medborgare?
Onsdagen den 13 september 2017 klockan 9 lokal tid i Strasbourg börjar debatten om tillståndet i Europeiska unionen. Kommissionens ordförande följer upp det som har gjorts och bedömer mer allmänt läget i EU samt lägger fram kommissionens prioriteringar (arbetsprogram) för 2018, men det Europaparlamentet särskilt väntar på är diskussionen om EU:s framtid.


Tre resolutioner
En länk i pressmeddelandet påminner om de tre framtidsorienterade resolutioner parlamentet antog i februari, före kommissionens vitbok och Romförklaringen från medlemsländernas ledare:  

Europaparlamentets resolution P8_TA(2017)0049 av den 16 februari 2017 om att förbättra Europeiska unionens funktionssätt genom att utnyttja Lissabonfördragets potential (2014/2249(INI)) [betänkande av Mercedes Bresso (S&D, Italien) och Elmar Brok (EPP, Tyskland)]
Europaparlamentets resolution P8_TA(2017)0048 av den 16 februari 2017 om möjliga utvecklingar och justeringar av den nuvarande institutionella strukturen för Europeiska unionen. (2014/2248(INI)) [betänkande av Guy Verhofstadt (ALDE, Belgien)]
Europaparlamentets resolution P8_TA(2017)0050 av den 16 februari 2017 om budgetkapacitet för euroområdet (2015/2344(INI)) [betänkande av Reimer Böge (EPP, Tyskland) och Pervenche Berès (S&D, Frankrike)]


Kommissionens vitbok och diskussionsunderlag

Konstigt nog nämner Europaparlamentets pressmeddelande inte kommissionens så kallade vitbok (så kallad eftersom den inte innehöll konkreta förslag):
Vitbok om EU:s framtid - Tankar och scenarier för EU-27 fram till 2025; Bryssel den 1.3.2017 COM(2017) 2025 final
Däremot innehöll Europaparlamentets SOTEU-pressmeddelande länkar till bakgrundsartiklar om Brexit och de fem (inte tre) ämnesområden kommissionen diskuterade närmare i sina reflektionsdokument. Jag länkar här till de officiella diskussionsunderlagen:

Diskussionsunderlag om EU:s sociala dimension; Bryssel den 26.4.2017 COM(2017) 206 final

Diskussionsunderlag hur vi bemöter globaliseringen; Bryssel den 10.5.2017 COM(2017) 240 final

Diskussionsunderlag om en fördjupad ekonomisk och monetär union; Bryssel den 31.5.2017 COM(2017) 291 final

Diskussionsunderlag om det europeiska försvarets framtid; Bryssel den 7.6.2017 COM(2017) 315 final

Diskussionsunderlag om framtiden för EU:s finanser; Bryssel den 28.6.2017 COM(2017) 358 final     

Kommissionens arbetsprogram för 2018

Den 4  juli 2017 beredde Europaparlamentet under signum 2017/2699(RSP) en aktuell resolution om kommissionens arbetsprogram för år 2018 (punkt 11). Följande dag förkastade kammaren dock helt sonika samtliga resolutionsförslag (punkt 8.9).
Inför ordförande Jean-Claude Junckers tal den 13 september 2017 om tillståndet i Europeiska unionen, inklusive kommissionens arbetsprogram för 2018 och EU:s framtid, vad återstår av Europaparlamentets torrsimning i början av juli?


Den felande länken: EU-demokratin
Den felande länken i kommissionens vitbok och fem diskussionsunderlag är visionen om en demokratisk Europeisk union, en federation eller republik som bygger på folksuveränitetsprincipen i stället för att ägas av medlemsstaterna.

Andrew Duff tog upp en aspekt, nämligen frågan om EU-vida kandidatlistor i artikeln Is the European Parliament really a serious parliament? I artikeln Myopia or Utopia? har jag tecknat konturerna för en handlingskraftig europeisk republik, där den offentliga makten utgår från folket.


Ralf Grahn

måndag 11 september 2017

Hopkok om EU:s framtid

Tolv blogginlägg på svenska, finska eller engelska rörande Europeiska unionens mål om en social marknadsekonomi med hög konkurrenskraft (FEU artikel 3.3) och diskussionen om en social pelare finns samlade på Grahnlaw under rubriken EU social market economy and social pillar (den 13 mars 2017).

Elva bloggartiklar om framtidsdebatten och en reform av EU samlades under rubriken EU:n tulevaisuus ja Rooman julistus (den 14 mars 2017), tätt följda av inläggen EU-sanasto tulevaisuuskeskusteluun och Puolan lahja Euroopalle: liberum veto samt Romförklaringen i Europaparlamentet.  


Nu i september 2017 har diskussionen om Europas framtid och ordförande Junckers kommande tal om tillståndet i unionen satt spår i några färska blogginlägg:







 ***


Här finns alltså en viss bakgrund till ordförande Jean-Claude Junckers tal den 13 september 2017 om tillståndet i Europeiska unionen, med en lägesbedömning, kommissionens arbetsprogram för 2018 (prioriteter) och tankar om EU:s framtid.


Ralf Grahn

Från Romförklaringen till en debatt om EU:s framtid

I Romförklaringen den 25 mars 2017 avslutade presidenten eller statsministern i ettvart EU-land (EU27) sin kollegiala reflektionsprocess om framtiden genom att teckna en bild av läget:

Europeiska unionen står inför utmaningar som är utan motstycke, såväl globalt som internt: regionala konflikter, terrorism, växande migrationstryck, protektionism och sociala och ekonomiska skillnader.

Något tidigare hade Europeiska kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker publicerat en analys av läget och hypotetiska utvecklingsvägar, i något som trots bristen på förslag kallades en vitbok:

Vitbok om EU:s framtid - Tankar och scenarier för EU-27 fram till 2025; Bryssel den 1.3.2017 COM(2017) 2025 final  

I stället för en avslutning genom självvärmande ord om enhet och goda avsikter lovade Juncker dock nya tematiska inlägg och inbjöd EU-medborgarna till en diskussion om framtiden (s. 17):

Den här vitboken bör vara inledningen på en ärlig och bred diskussion med medborgarna om hur Europa ska utvecklas de kommande åren. Alla ska kunna göra sig hörda. EU-kommissionen kommer tillsammans med Europaparlamentet och intresserade medlemsländer att hålla en rad debatter om Europas framtid i Europas nationella parlament, städer och regioner. Hundratals miljoner européers idéer och uppfattningar kommer att bli en katalysator för våra framsteg.

Denna vitbok är EU-kommissionens bidrag till toppmötet i Rom. Precis som vid andra jubiléer kommer mötet i Rom att vara ett naturligt tillfälle att tänka tillbaka på framgångarna under de senaste 60 åren. Men vi bör också se det som början på en process då EU-27 gemensamt beslutar om unionens framtid.

EU-kommissionen kommer att bidra till den här diskussionen under de kommande månaderna med en rad diskussionsunderlag om följande frågor:  
  • Utveckla EU:s sociala dimension.  
  • Fördjupa Ekonomiska och monetära unionen, baserat på de fem ordförandenas rapport från juni 2015.  
  • Möta globaliseringen.  
  • EU:s försvar i framtiden.  
  • EU:s finanser i framtiden.

Precis som den här vitboken kommer diskussionsunderlagen att innehålla olika idéer, förslag, alternativ och scenarier för Europa 2025, som öppnar för diskussion utan några slutgiltiga beslut på det här stadiet.

Ordförande Jean-Claude Juncker kommer att föra de här idéerna framåt vid 2017 års tal om tillståndet i unionen, innan de första slutsatserna kan dras vid Europeiska rådets möte i december 2017, något som, i god tid före valet till Europaparlamentet i juni 2019, kan underlätta ett beslut om vad som ska göras.


Tillståndet i unionen

Ordförande Junckers tal onsdagen den 13 september 2017 klockan 9 lokal tid i Strasbourg om tillståndet i Europeiska unionen inväntas med en viss spänning. Det handlar om en bedömning av läget, om kommissionens prioriteringar för 2018 (arbetsprogram) och om vår framtid i Europa.
Förväntningarna återspeglar sig på Twitter där diskussionen om EU:s framtid går under fyrkantstaggen #FutureOfEurope. Talet om tillståndet i unionen taggas #SOTEU (från State of the European Union), men eventuella originella inlägg drunknar för tillfället i en ström av standardsvar på fyra färdiga alternativ.


Ralf Grahn

torsdag 25 maj 2017

Mottagandet för kapitalmarknadsunionen i Norden

Inlägget EU:s kapitalmarknadsunion och fördraget presenterade kort de officiella handlingarna för handlingsplanen och de centrala fördragsbestämmelserna om fri rörlighet för kapital.

Avsikten med detta blogginlägg är en kort blick på hur handlingsplanen för en kapitalmarknadsunion  COM(2015) 468 togs emot i Norden.


Danmark

Hos Folketinget hittar vi regeringens samlenotat vedrørende rådsmødet (ECOFIN) den 10. november 2015, där det första ärendet var rubricerat: 1) Kommissionens handlingsplan for en kapitalmarkedsunion.

Av naturliga skäl betonades de omedelbara förslagen och utkastet till rådets slutsatser.

På det stora hela var regeringen med på noterna beträffande kapitalmarknadsunionen:

11. Regeringens generelle holdning
Regeringen kan generelt støtte udkastet til konklusioner og forventer at kunne
støtte den enighed på grundlag af udkastet, som vil kunne opnås på ECOFIN.

Regeringen støtter generelt kapitalmarkedsunionen, herunder intentionen om at fremme nye muligheder for virksomheders adgang til finansiering, samt om at kapitalmarkedsunionen er et initiativ for alle 28 EU-lande. Stillingtagen til de konkrete forslag som opfølgning på handlingsplanen må i sagens natur afvente de konkrete forslag og tiltag.

Handlingsplanen vurderes generelt at være et godt bud på skridt for skridt at
adressere de udfordringer, EU i dag har, når det gælder udnyttelse af potentialet i velfungerende og sammenhængende kapitalmarkeder. Det er positivt, at eventuelle initiativer vedr. dækkede obligationer forventes baseret på og tage hensyn til eksisterende velfungerende markeder, herunder dansk realkredit.

Der henvises endvidere til dansk høringssvar på Kommissionens grønbog over
sendt til orientering til Folketingets Europaudvalg 8. Juni.


Finland
Regeringen informerade riksdagen (stora utskottet) om handlingsplanen för en kapitalmarknadsunion genom skrivelsen E 72/2015, men i sak genom  finansministeriets promemoria VM2015-000647 som finns enbart på finska.
Mottagandet var närmast entusiastiskt. Promemorian hänvisade till regeringens handlingsplan för genomförande av spetsprojekten och reformerna i det strategiska regeringsprogrammet (Toimintasuunnitelma strategisen hallitusohjelman kärkihankkeiden ja reformien toimeenpanemiseksi; Hallituksen julkaisusarja 13/2015, publicerad endast på finska).

Regeringen ville enligt planen öka de offentliga finansiärernas (Finnvera, Suomen Teollisuussijoitus, Tekes) medel och förbättra möjligheterna till finansiering av företag på marknadsmässiga villkor. Regeringen stödde kommissionens planer på en kapitalmarknadsunion och ville förverkliga den så att den i praktiken skulle stärka finansieringen för även finländska små och medelstora företag (från s. 11).  

På tolv sidor angav finansministeriets PM  riktmärken för en del av de framtida konkreta förslagen, även om en stor del av texten gick åt till att ange huvudinnehållet i de 33 utlovade åtgärderna, särskilt sådana som publicerades samtidigt som handlingsplanen.

Också när det gäller Finland konstaterar jag åter praxis att som officiellt grunddokument nämna blott kommissionens meddelande, här COM(2015) 468, vilket innebär att de medföljande arbetsdokumenten från kommissionens avdelningar, här SWD(2015) 183 och SWD(2015) 184, förblir i skuggan under den nationella politiska behandlingen.  

Sverige

Regeringens skrivelse 2015/16:115 Verksamheten i Europeiska unionen under 2015 erbjuder oss en koncentrerad textsida om handlingsplanen för en kapitalmarknadsunion (s. 111):

17.2.3 Kapitalmarknadsunionen

Kommissionen presenterade den 30 september en handlingsplan om skapandet av en kapitalmarknadsunion (se faktapromemoria 2015/16:FPM10). Handlingsplan för skapandet av en kapitalmarknadsunion är ett samlingsbegrepp för en serie initiativ som syftar till att främja den inre marknadens funktionssätt när det gäller rörlighet för kapital och finansiella tjänster. Handlingsplanen ingår bland flera EU-initiativ som har som övergripande syfte att främja sysselsättning och tillväxt genom att avveckla hinder för gränsöverskridande investeringar. Syftet är även att stärka den europeiska kapitalmarknadens förmåga att allokera kapital i allmänhet och till små och medelstora företag, nystartade företag och infrastrukturprojekt i synnerhet.

Handlingsplanen föreslår initiativ inom följande sex områden:  
  • utöka finansieringkällorna för främst små och medelstora företag  
  • öka tillgänglighet till kapitalmarknaden för europeiska företag  
  • introducera lämplig reglering för att främja långsiktigt hållbara investeringar och investeringar i infrastruktur  
  • öka investeringsmöjligheterna för både professionella och icke-professionella investerare
  • öka bankers kapacitet att finansiera den reala ekonomin  
  • reducera barriärer i syfte att öka gränsöverskridande investeringar.

De initiativ som presenteras i handlingsplanen ska vara initierade senast 2019. Under 2015 har följande initiativ påbörjats:  
  • förslag till förordning om ramverk för enkel, transparent och standardiserad värdepapperisering  
  • förslag till nya regler för behandling av infrastrukturprojekt inom Solvens II-regleringen för försäkringsbolag  
  • modernisering av prospektdirektivet  
  • offentligt samråd om riskkapital  
  • offentligt samråd om säkerställda obligationer  
  • offentligt samråd om finansiella tjänster för privatpersoner  
  • samråd om de kumulativa effekterna av finansmarknadslagstiftningen på finansieringen av den reala ekonomin.

Samråd med EU-nämnden om handlingsplanen ägde rum inför Ekofinmötet i november då rådsslutsatser om handlingsplanen antogs.

Utöver ett väl strukturerat och mer detaljerat sammandrag av handlingsplanen var den främsta kompletteringen i regeringens Faktapromemoria 2015/16:FPM10 Handling[s]plan kapitalmarknadsunion det varma mottagandet (s. 2):

Regeringen välkomnar kommissionens handlingsplan. Regeringen är positiv till arbete som syftar till att främja gränsöverskridande finansiering, komplettera företagens finansieringskällor och som stärker den inre marknaden. Regeringen är särskilt positiv till att kommissionen inom ramen för kapitalmarknadsunionen avser att genomföra en konsekvensanalys av de kumulativa effekterna av finansmarknadslagstiftningen på finansieringen av den reala ekonomin.

Regeringen kommer att ta ställning till respektive förslag då de presenteras.

Senare lade regeringen till några riktlinjer med tanke på de kommande konkreta förslagen (s. 7):

Regeringen avser att arbeta för att alla kommande förslag ska uppfylla villkor för transparens, finansiell stabilitet och bibehålla eller förstärka ett starkt och ändamålsenligt investerar- och konsumentskydd. Regeringen avser även arbeta för att ESG-kriterier (Enviromental, Social and Governance) i den mån det är lämpligt ska inkorporeras i de förslag som presenteras inom ramen för kapitalmarknadsunionen.


Norge

Utanför EU har vi Norge, som ingår i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och Europeiska frihandelssamanslutningen (EFTA). Under Regjeringen.no finner vi under rubriken Capital Markets Union / Kapitalmarkedsunion ett EØS-faktanotat daterat den 25 november 2015, vilket betyder att texten är beskrivande.

Europalov.no följer upp och kompletterar genom nyare handlingar under rubriken En europeisk kapitalmarkedsunion.



Ralf Grahn

onsdag 24 maj 2017

EU:s kapitalmarknadsunion och fördraget

Jean-Claude Junckers politiska riktlinjer för Europeiska kommissionen (2014) om den fjärde prioriteten, en fördjupad och mer rättvis inre marknad med en stärkt industribas, innehöll ett stycke som skissade en kapitalmarknadsunion:

Med tiden tror jag att vi bör komplettera de nya EU-reglerna för bankerna med en union för kapitalmarknaderna. För att förbättra finansieringen av vår ekonomi behöver vi utveckla och integrera kapitalmarknaderna ytterligare. Detta skulle minska omkostnaderna för kapitalanskaffning, särskilt för små- och medelstora företag, och bidra till att minska vårt beroende av bankfinansiering. Det skulle också göra EU mer attraktivt för investerare.


Handlingsplanen

Härnäst går vi till de officiella handlingarna. Efter en grönbok och ett offentligt samråd publicerade kommissionen meddelandet:

Handlingsplan för en kapitalmarknadsunion; Bryssel den 30.9.2015 COM(2015) 468 final (34 sidor)

Meddelandet om kapitalmarknadsunionen åtföljdes av två arbetsdokument från kommissionens avdelningar (tillgängliga endast på engelska). Den första handlingen innehåller evidensbaserade argument för en kapitalmarknadsunion, medan det andra dokumentet behandlar hörandefasen:

Economic Analysis; Brussels, 30.9.2015 SWD(2015) 183 final (117 sidor)

Feedback Statement on the Green Paper "Building a Capital Markets Union"; Brussels, 30.9.2015 SWD(2015) 184 final (64 sidor)


Fri rörlighet för kapital

När tillgång och efterfrågan på produktionsfaktorer möts bättre, leder det till ökad konkurrenskraft och i slutändan ekonomisk tillväxt med nya och bättre jobb.

“Fjärran han dröjer från törstiga strupar”, men trots detta är idealbilden för den inre marknaden en av de viktigaste meningarna i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, nämligen artikel 26.2 EUF-fördraget:

2. Den inre marknaden ska omfatta ett område utan inre gränser, där fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital säkerställs i enlighet med bestämmelserna i fördragen.

I EUF-fördragets tredje del ingår avdelning IV om fri rörlighet för personer, tjänster och kapital, där kapitel 4 handlar om kapital och betalningar: artiklarna 63-66.

Utgångspunkten är att alla restriktioner för kapitalrörelser och betalningar mellan medlemsstater samt mellan medlemsstater och tredjeland ska vara förbjudna.

Så länge det handlar om den inre marknaden snävt nog, fungerar artikel 114 EUF-fördraget som rättslig grund för det ordinarie lagstiftningsförfarandet.   

Undantag är dock enligt artikel 114.2 EUF-fördraget bestämmelser om skatter och avgifter, bestämmelser om fri rörlighet för personer samt bestämmelser om anställdas rättigheter och intressen.



Ralf Grahn