söndag 27 november 2016

Europaparlamentet och inremarknadsstrategin

Den inre marknaden skapar i dag betydande välståndsfördelar, men mycket mindre än vad den kunde ge. Enligt studien Mapping the Cost of Non-Europe, 2014-19 (European Parliamentary Research Service EPRS; Third Edition: April 2015; 86 sidor) kunde europeiska lösningar årligen bidra med ytterligare 615 miljarder euro genom den inre marknaden och 415 miljarder euro genom den digitala inre marknaden, som vi såg i föregående inlägg.

Vi ska nu inleda en ingående granskning av utvecklingen på den inre marknaden.

Innan Europeiska kommissionen den 28 oktober 2015 publicerade sin inremarknadsstrategi COM(2015) 550  var Europaparlamentet proaktivt.


IMCO

Eftersom kommissionens meddelande inte var ett lagförslag som krävde parlamentets medverkan tog Europaparlamentet redan före offentliggörandet initiativ till ett betänkande om inremarknadsstrategin. På parlamentets webbplats för uppföljning av lagstiftningen Oeil kan vi följa proceduren på engelska eller franska: 2015/2354(INI) Single market strategy.

Uppdraget gick till utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd, förkortat IMCO efter Committee on the Internal Market and Consumer Protection. Föredragande var Lara Comi (EPP, IT).  Utskottets samråd  den 23 februari 2016 med företrädare för intresseorganisationer leddes av ordföranden Vicky Ford (ECR, UK) och diskussionen finns bandad för den som är intresserad (2:22).


Expertutredningen

Den legendariske kommissionsordföranden Jacques Delors lär ha sagt att ingen förälskar sig i en gemensam marknad, men enheten för europeiskt mervärde vid Europaparlamentets utredningstjänst (EPRS) kommer nog rätt nära.
I god tid, i februari 2015, hade IMCO-utskottet tagit initiativ till en grupp (panel) på hög nivå för att ta ett strategiskt grepp om den inre marknaden. De sakkunnigas rapport om att utnyttja den inre marknadens potential publicerades i januari 2016 (tillgänglig enbart på engelska): A strategy for completing the Single Market: the trillion euro bonus - Report of the High-Level Panel of Experts to the IMCO Committee (EPRS European Parliamentary Research Service; January 2016; 119 sidor).

Experterna vill ha en bättre styrning av den inre marknaden, från Europeiska rådet, via medlemsländernas regeringar till regioner och kommuner. De nationella företrädarna borde - i Bryssel och på hemmaplan - engagera sig för de gemensamma fördelarna i stället för att bromsa och urvattna.  

I några blogginlägg kommer jag att göra plock i högnivågruppens rapport.



Ralf Grahn

lördag 26 november 2016

Åtgärder på unionsnivå: europeiskt mervärde

Senast hänvisade jag till utredningen om den potentiella nyttan av en mer genuin inre marknad (i vid bemärkelse). Enheten för europeiskt mervärde vid Europaparlamentets utredningstjänst har fortsatt projektet för att påvisa nyttan av åtgärder på unionsplanet. Parlamentet har publicerat en sammanställning av sektorutredningarna, med två uppdateringar.


Europeiskt mervärde: flera politikområden

Den senaste utgåvan som innefattar flera politikområden uppskattar den potentiella nyttan av EU-åtgärder till 1597 miljarder euro:
Mapping the Cost of Non-Europe, 2014-19 (European Parliamentary Research Service EPRS; Third Edition: April 2015; 86 sidor). Utöver originalspråket engelska finns studien tillgänglig även på spanska, tyska, franska och portugisiska.

Studien samlar analyser och rapporter där Europaparlamentet har sett att:

målen för den planerade åtgärden inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, vare sig på central nivå eller på regional och lokal nivå, och därför, på grund av den planerade åtgärdens omfattning eller verkningar, bättre kan uppnås på unionsnivå’ (artikel 5.3 EU-fördraget).
Det handlar alltså om viktiga sidor av principerna om subsidiaritet och proportionalitet: åtgärder på europeisk nivå när det finns ett europeiskt mervärde att hämta för företag, arbetstagare, skattebetalare eller konsumenter.  

Analysen gäller ett antal viktiga politikområden: den digitala ekonomin; den inre marknaden och trafik; den ekonomiska och monetära unionen (EMU) och bankunionen; energi och miljö; forskning och utveckling; medborgarnas rättigheter; socialpolitik; och internationella förbindelser.

Europeiska lösningar bidrar sedan länge till levnadsstandard och sysselsättning, men längre gående integrering kunde på sikt höja bruttonationalprodukten för EU28 med 1597 miljarder euro, lika med 12 procent, vilket borde väcka både medborgare och politiker till ljudliga reformkrav. Se Cost of NON-Europe Map (april 2015) från enheten för europeiskt mervärde vid Europaparlamentets utredningstjänst (EPRS).

Av de potentiella fördelarna kunde den inre marknaden enligt denna sammanfattande utredning bidra med 615 miljarder euro och den digitala inre marknaden med 415.


Ralf Grahn

fredag 25 november 2016

Europaparlamentet: Europeiskt mervärde

Utöver medverkan i lagstiftning och budgetfrågor driver Europaparlamentet - ofta med ett medborgarperspektiv - aktivt på den europeiska integrationen genom utredningar och rapporter på eget initiativ för att stimulera kommissionen till förslag och åtgärder samt i synnerhet för att aktivera Europeiska rådet och (minister)rådet. 

Som grund för medverkan till en mer ambitiös agenda hänvisar parlamentet till artikel 225 EUF-fördraget när det gäller den indirekta rätten till lagstiftningsinitiativ:

Artikel 225
(f.d. artikel 192 andra stycket FEG)
Europaparlamentet får genom beslut av en majoritet av sina ledamöter anmoda kommissionen att lägga fram lämpliga förslag i frågor som enligt Europaparlamentets uppfattning kräver att en unionsrättsakt utarbetas för att fördragen ska kunna genomföras. Om kommissionen inte lägger fram något förslag, ska den underrätta Europaparlamentet om skälen till detta.


Om fakta och rationella överväganden ännu spelar en roll i en värld där “post-truth” är årets engelska ord, vad borde motivera bättre än mervärde genom europeiska lösningar i stället för missade chanser genom splittring?


Europeiskt mervärde: inre marknaden   

Ett exempel på Europaparlamentets proaktiva grepp är studierna om vad det kostar att inte utnyttja möjligheterna på europeisk nivå fullt ut.

År 2013 tog Europaparlamentets utskott för den inre marknaden och konsumentskydd (IMCO) initiav till en rapport om kostnaden för avsaknaden av åtgärder på EU-nivå med hänsyn till den inre marknaden. Följande år publicerades studien:

The Cost of Non-Europe in the Single Market - 'Cecchini Revisited' An overview of the potential economic gains from further completion of the European Single Market (EPRS European Parliamentary Research Service; September 2014; 38 sidor; finns även på tyska och franska).

Rapporten betraktar kostnaderna av splittrade marknader samt hinder, luckor och brister på den inre marknaden på fem områden:
  • Den fria rörligheten för varor
  • Den fria rörligheten för tjänster (i vid bemärkelse)
  • Offentlig upphandling och koncessioner
  • Den digitala ekonomin och
  • Konsumentskyddslagstiftningen (acquis)



Rapporten erbjuder underlag för framtida lagstiftning och en bättre förvaltning av den inre marknaden.

En fullständig inre marknad på dessa områden kunde erbjuda fördelar om mellan 651 och 1100 miljarder euro på årsnivå, vilket motsvarar mellan 5 och 8,6 procent av bruttonationalprodukten i EU.


Ralf Grahn

måndag 21 november 2016

Inremarknadsstrategin

Kommissionens lockrop är en fördjupad och rättvisare inre marknad. Meddelandet är paketets sammanfattande handling: Att förbättra den inre marknaden – bättre möjligheter för individer och företag; Bryssel den 28.10.2015 COM(2015) 550 final (23 sidor).

Det kan vara värt att notera att ordet inremarknadsstrategi eller orden strategi för den inre marknaden inte förekommer i rubriken för meddelandet, vilket kanske inte bäddar för bästa framgång när folk söker efter en sådan (på nätet).  

Dessutom har den svenska översättningen och och rubriken i det som troligen är originaltexten engelska något olika valörer. Förbättring är en väldigt allmän term, medan ‘upgrade’ är någonting mer specifikt: Upgrading the Single Market: more opportunities for people and business.

Meddelandet rör den inre marknaden för varor och tjänster. Andra åtgärdsprogram handlar om energi, transport, digitala marknader, finansiella tjänster och liknande.

Kommissionens målsättning för en fördjupad och rättvisare inre marknad genom en ny strategi för den inre marknaden bygger på möjligheter, modernisering och resultat. Med arbetsdokumentens ekonomiska och rättsliga analys som grund föreslog kommissionen en eller flera åtgärder per område, här i kortform (s. 22-23):

Vägledning för hur EU:s lagstiftning tillämpas på delningsekonomiska affärsmodeller (2016)
Handlingsplan för mervärdesskatt (2016)
Lagstiftningsinitiativ om företagsinsolvens, inklusive tidig omstrukturering och en andra chans (2016)
Initiativ för att underlätta användningen av digital teknik under ett företags hela livscykel samt gränsöverskridande sammanslagningar och delningar (2017)
Initiativ för nystartade företag (2016)
Vägledning gällande reformbehov för medlemsstater i fråga om reglering av yrken (2016)
Analytisk uppställning att användas av medlemsstaterna vid genomgång av befintlig reglering av yrken eller förslag på ny sådan (2016)
Lagstiftningsåtgärder för att hantera lagstiftningshinder i samband med viktiga uppdragstjänster och byggentreprenader (2016)
Lagstiftningsförslag för att införa ett tjänstepass för viktiga sektorer, t.ex. uppdragstjänster och byggentreprenader (2016)
Meddelande om bästa praxis för att underlätta etableringar i detaljhandeln och minska driftsbegränsningarna (2017)
Lagstiftningsåtgärder för att förebygga diskriminering av konsumenter på grund av nationalitet eller bosättningsland (mitten av 2016)
Gemensamt initiativ om standardisering (2016)
Specifik vägledning för standardisering av tjänster (2016)
Offentlig upphandling: en mekanism för frivillig förhandsbedömning vid stora infrastrukturprojekt (2017)
Initiativ för bättre förvaltning vid offentlig upphandling, genom upprättande av register över kontrakt, förbättrad uppgiftsinsamling och nätverkssamarbete mellan överprövningsorgan (2017–2018)
Initiativ för att modernisera ramverket för immateriella rättigheter, inklusive en översyn av EU:s regelverk för immateriella rättigheter (2016–2017)
Dataanalysverktyg för övervakningen av lagstiftningen om den inre marknaden (2017)
Förslag till nya marknadsinformationsverktyg som ska hjälpa kommissionen att samla in uppgifter från utvalda marknadsaktörer (2016)
Lagstiftningsförslag efter förebild av välfungerande delar av det nuvarande anmälningsförfarandet i enlighet med direktiv (EU) 2015/1535 för tjänster som för närvarande inte omfattas av det direktivet (2016)
Handlingsplan för att öka medvetenheten om principen om ömsesidigt erkännande (2016)
Översyn av förordningen om ömsesidigt erkännande (2017)
Omfattande åtgärder för ytterligare försök att hålla produkter som inte uppfyller kraven borta från marknaden (eventuellt inklusive ett lagstiftningsinitiativ) (2016–2017)  

***

Innan vi går in på enskilda förslag ska vi dock följa med utvecklingen av den inre marknaden som en helhet.


Ralf Grahn

lördag 19 november 2016

Arbetsdokumenten för inremarknadsstrategin

Genom de täta kontakterna erbjuder Europeiska unionen medlemsländernas regeringar möjligheter att lära sig av varandra för interna reformer. EU skapar även tillfällen till gemensamma förbättringar på EU-planet med avsikt att höja produktiviteten och förbättra konkurrenskraften för att höja välståndet och förbättra sysselsättningen i Europa.

Europa släpar så mycket efter Förenta Staterna att det behövs ett ordentligt lyft på den politiska dagordningen och myndigheternas agenda, såväl nationellt som på unionsplanet.


Integration och konkurrenskraft

Mot den bakgrunden kan myndigheter, näringslivsorganistioner och politiker utnyttja den mångsidiga lägesbedömningen i arbetsdokumentet:

Report on Single Market Integration and Competitiveness in the EU and its Member States; Brussels, 28.10.2015 SWD(2015) 203 final (länk till tre delar). Det är dock lättast att följa den sammanhängande version kommissionen har publicerat (länk här; 112 sidor).

Rapporten är en bred omvärldsbeskrivning. Den erbjuder rätt detaljerade skildringar av ekonomiska fram- och baksteg och ger uppslag till reformåtgärder rörande:
  • Investeringar
  • Konkurrenskraft och innovation
  • EU-företags integrering i internationella värdekedjor
  • Finansieringsfrågor i realekonomin


Analys och argument

Den andra bakgrundshandlingen ändrar fokus från ekonomisk analys och strukturreformer till en mer rättspolitisk bedömning av läget och brister på  den inre marknaden samt uppgifter för den nya inremarknadsstrategin.

Medan meddelandena i princip har begränsats till 15 sidor -  för ökad koncentration och minskad översättning -  kan kommissionen behandla frågor mer detaljerat i arbetsdokument som publiceras på ett eller några språk och läses närmast av sakkunniga.

I detta fall finns arbetsdokumentet enbart på engelska (medan EU har 24 officiella språk):  

A Single Market Strategy for Europe - Analysis and Evidence; Brussels, 28.10.2015 SWD(2015) 202 final (108 sidor)  

Enligt handlingen (s. 79, fotnot 241) var 1115 direktiv och 2953 förordningar för den inre marknaden i kraft den 30 april 2015, så vi ska en tid framöver hålla oss på en mer översiktlig nivå.  

Övervägandena i arbetsdokumentet rör den inre marknaden för varor och tjänster, på tre nyckelområden (s. 3-4):  
  • Att skapa möjligheter för konsumenter, yrkesverksamma och företag.  
  • Att uppmuntra och möjliggöra den modernisering och innovation som Europa behöver.  
  • Att åtgärderna genomförs praktiskt på ett sätt som gynnar konsumenter och företag i vardagen.

Som översikt erbjuder jag innehållsförteckningen för arbetsdokumentet på engelska och sedan det nästan identiska innehållet förtecknat i meddelandet på svenska:

Contents
1. UPGRADING THE SINGLE MARKET
2. CREATING OPPORTUNITIES FOR CONSUMERS AND BUSINESSES
2.1. Enabling the balanced development of the collaborative economy
2.2. Helping SMEs and start-ups to grow
2.3. Making the market without borders for services a practical reality
2.4. Addressing restrictions in the retail sector
2.5. Preventing discrimination of consumers and entrepreneurs
3. ENCOURAGING MODERNISATION AND INNOVATION
3.1. Modernising our standards system
3.2. More transparent, efficient and accountable public procurement
3.3. Consolidating Europe's intellectual property framework
4. ENSURING PRACTICAL DELIVERY
4.1. A culture of compliance and smart enforcement
4.2. Improving the delivery of the Services Directive by reforming the notification procedure
4.3. Strengthening the Single Market for goods
5. REFERENCES


Innehåll
1. ATT FÖRBÄTTRA DEN INRE MARKNADEN
2. ATT SKAPA MÖJLIGHETER FÖR KONSUMENTER OCH FÖRETAG
2.1. Att möjliggöra en balanserad utveckling för delningsekonomin
2.2. Att hjälpa små och medelstora företag och nystartade företag att växa
2.3. Att förverkliga en tjänstemarknad utan gränser
2.4. Att åtgärda begränsande bestämmelser i detaljhandelssektorn
2.5. Att förebygga diskriminering av konsumenter och företagare
3. ATT UPPMUNTRA TILL MODERNISERING OCH INNOVATION
3.1. Att modernisera systemen för kvalitetsnormer
3.2. Mer öppen, effektiv och ansvarig offentlig upphandling
3.3. Befästa EU:s immaterialrättsliga regelverk
4. FÖRSÄKRAN OM GENOMFÖRANDET
4.1. Uppfyllda krav och smart genomförande
4.2. Tjänstedirektivet ska ge bättre effekt genom nytt anmälningsförfarande
4.3. En stärkt inre marknad för varor
5. SLUTSATS  

Det går därför väl att använda meddelandet och arbetsdokumentet jämsides.



Ralf Grahn

fredag 11 november 2016

Handelshinder: EU:s inre marknad fungerar bättre


Det är viktigt för Sverige att EU:s inre marknad - de 28 medlemsländerna samt EES-länderna Norge, Island och Liechtenstein - fungerar utan handelshinder. År 2015 svarade Europeiska unionen för 58 procent av Sveriges export av varor och tjänster, medan 69 procent av den svenska importen kom från andra EU-länder.  
Årtionden av harmonisering har burit frukt sedan Romfördragets (EEC, 1957) tanke om en gemensam marknad . Mellan 2009 och 2016 har den fria rörligheten för varor, personer, tjänster och kapital förbättrats på den inre marknaden, enligt den färska företagsundersökningen från Kommerskollegium.


Egna förbättringar  

En del hinder är interna och kan åtgärdas direkt av EU:s medlemsländer. För Sverige nämner företagsundersökningen personrörligheten till Sverige: långa väntetider och krånglig hantering av arbetstillstånd på Migrationsverket för arbetstagare som kommer från länder utanför EU (s. 27).  

Med ankomsten av EU-arbetstagare har företagen inte upplevt mycket problem. Däremot visar SOLVIT-arbetet att enskilda personer (potentiella arbetstagare) ofta drabbas av problem som rör socialförsäkring, rätten att uppehålla sig i landet och erkännande av yrkeskvalifikationer från andra länder (s. 45).

När det gäller import till EU upplever företag problem med Tullverket: svårigheter att få kontakt och långa procedurer (s. 38-39).    


Segt arbete

På EU-nivå handlar det om ett segt arbete för att minska hindren och att skapa tidsenliga regler för den inre marknaden med hänsyn till nya förhållanden såsom digitaliseringen. Några milstolpar från 2010-talet.

Steg på vägen har varit Mario Montis nya strategi för den inre marknaden och kommissionens meddelande På väg mot en inre marknadsakt (båda 2010), inremarknadsakten (Single Market Act SMA I; 2011) och det följande åtgärdspaketet Inremarknadsakt II (SMA II; 2012).


Ny inremarknadsstrategi

Arbetet fortsätter. För ett år sedan presenterade den Europeiska kommissionen en ny strategi för den inre marknaden; här korta presentationer av huvuddragen: pressmeddelande om lanseringen och något fylligare i form av frågor och svar.

Kommissionens meddelande är den sammanfattande handlingen: Att förbättra den inre marknaden – bättre möjligheter för individer och företag; Bryssel den 28.10.2015 COM(2015) 550 final (23 sidor).  

Vi ska dock inleda vår översikt av inremarknadsstrategin med de två arbetsdokument (publicerade enbart på engelska) som lade grunden till meddelandet:

A Single Market Strategy for Europe - Analysis and Evidence; Brussels, 28.10.2015 SWD(2015) 202 final (108 sidor)

Report on Single Market Integration and Competitiveness in the EU and its Member States; Brussels, 28.10.2015 SWD(2015) 203 final (länk till tre delar). Det kan dock vara mer angenämt att läsa den sammanhängande versionen kommissionen har publicerat (länk här; 112 sidor).  

Sedan den rådgivande brittiska folkomröstningen om EU-medlemskapet den 23 juni 2016 (Wikipedia) färgar Storbritanniens utträde - Brexit - resonemangen om framtiden för tullunionen, handelspolitiken och den inre marknaden.


Ralf Grahn