söndag 29 januari 2012

Lagstifta för den digitala världen, inte gårdagen – ACTA?

Inför Riksdagens Framtidsdag pekade jag på det tredje temaseminariet, om framtiden på nätet, i molnet och i andra digitala världar. Syftet var att ge impulser åt lagstiftarna.

Du kan, såsom jag gjorde, följa med diskussionen i efterskott via videoupptagningen.

Vad var behållningen av de sakkunnigas inledningar?

För det mesta var experterna Kristina Alexandersson, Erik Kruse, Inger Gran, Pelle Snickars, Marcus Bylund och Mathias Klang rätt vaga i sina framtidsskisser och försiktiga i sina rekommendationer.

Några minnesbilder vill jag dock lyfta fram, högst subjektivt.

Den digitala världen är en integrerad del av vår vardag, inte någonting skilt från ”real life”.

Den existerande lagstiftningen bygger på gamla förhållanden. Risken är att också nya lagar baserar sig på förlegade föreställningar om verkligheten.

Verkligheten har åkt ifrån en del (affärs)modeller, medan regleringsförsöken på internationell, europeisk och nationell nivå tenderar att fortsätta i gamla hjulspår.

Ytterligare förstärkning och förlängning av upphovsrätten är problematisk för arkiv, bibliotek och museer (ABM-sektorn).

Varför är eleverna mindre uppkopplade i skolan än utanför?

Både den offentliga och privata insamlingen av data om personer går väldigt långt. Här behövs det ordentliga diskussioner om grunderna.


ACTA

Låt oss ta ett exempel där vi hittar demokratiska regeringar i ett läger och de digitala infödingarna (som samtidigt är medborgare) i ett annat.

Säger framtidsseminariets färdriktningar någonting om hur vi borde handskas med till exempel ACTA, handelsavtalet för bekämpning av inte enbart varumärkesförfalskning utan intrång i immateriella rättigheter i allmänhet, inklusive upphovsrätten?

Det är frågor Europaparlamentet och de nationella parlamenten står inför i samband med ratificeringsdiskussionerna, men de berör oss även direkt som medborgare.



Ralf Grahn


P.S. Vi möter allt mer samma politiska utmaningar på internationell, europeisk och nationell nivå. Flerspråkiga Bloggingportal.eu bygger broar mellan de nationella bloggosfärerna även när det gäller informationssamhället och onlinemedier.

torsdag 26 januari 2012

Upphovsrättskommissionen i Finland angriper nätpiratismen

Upphovsrättskommissionen som leddes av professor Niklas Bruun överlämnade i förrgår sitt slutbetänkande till kultur- och idrottsminister Paavo Arhinmäki.

Uppgifter om publikationen och ett minisammandrag finns på svenska. Betänkandet finns enbart på finska:

Tekijänoikeustoimikunnan mietintö: Ratkaisuja digiajan haasteisiin; Opetus- ja kulttuuriministeriön työryhmämuistioita ja selvityksiä 2012:2


Mot nätpiratismen

Pressmeddelandet från Undervisnings- och kulturministeriet nämner kort kommissionens förslag om åtgärder för att tysta ned piratsajter:

Vidare föreslår kommissionen bestämmelser enligt vilka en domstol skulle kunna förordna att en teleoperatör (erbjudare av internetanslutning) skall förhindra kundernas tillgång till en webbsida som gör intrång i upphovsrätten, om det inte kan anses oskäligt med hänsyn till rättigheterna för den person som gör materialet tillgängligt för allmänheten eller med hänsyn till mellanhänders eller upphovsmannens rättigheter. Behovet av att ändra bestämmelserna har ökat i och med att allt fler webbtjänster som riktar sig till den finländska marknaden är stationerade utomlands. Genom bestämmelsen kunde man också minska den olagliga fildelningens konsekvenser för upphovsmän och konsumenter, samt få dem att använda sig av lagliga tjänster.

FiCom som företräder teleoperatörerna lämnade en detaljerad avvikande mening och har i ett pressmeddelande förklarat sin ståndpunkt (enbart på finska).

I gårdagens blogginlägg på finska kunde jag konstatera att de första nyhetsinslagen tog fasta på teleoperatörernas ovilja att bli upphovsrättspoliser.


Sverige

Trots landsgränserna är de politiska och juridiska frågorna om Internet de samma. I Sverige publicerade upphovsrättsutredningen i fjol sitt slutbetänkande:

En ny upphovsrättslag – Slutbetänkande av Upphovsrättsutredningen; SOU 2011:32 (327 sidor inklusive bilagor)

I vidare bemärkelse är det skäl att minnas En digital agenda för Sverige, numera tillgänglig även på engelska.


Europa

Europeiska unionen utgör ett nav mellan globala strömningar, lagstiftning och samordning på Europanivå (Digital Agenda for Europe) samt nationell politik rörande kunskapssamhället, inklusive hetsiga diskussioner om den framtida upphovsrätten både i den internationella handeln (ACTA) och på den interna marknaden (e-handel).

Ett litet smakprov på den europeiska bloggdiskussionen erbjöd jag via Grahnlaw (på engelska). Den flerspråkiga bloggaggregatorn Bloggingportal.eu fyller i dag tre år, vilket har resulterat i ett antal blogginlägg med synpunkter på nuläget och framtida behov. Lättast kan du nå bloggposterna genom det sammanfattande inlägget Three Years in Bloggingportal.

De europeiska diskussionerna om informationssamhället handlar om vår framtid, så det är skäl att följa med Bloggingportal.eu varje dag.



Ralf Grahn

onsdag 25 januari 2012

Framtiden online i Riksdagen

Sveriges Riksdag ordnar i morgon, torsdagen den 26 januari 2012, en framtidsdag. Utöver ett gemensamt seminarium står tre temaseminarier på programmet. Det tredje av dem går under namnet:

Seminarium 3: Framtiden på nätet, i molnet och i andra digitala världar – hur påverkas vi och vad krävs av lagstiftningen?

Följande förhandsinformation erbjuds om innehållet:

Värdutskott: Kulturutskottet, konstitutionsutskottet, trafikutskottet

Ledamotspanel: Monica Green (S), Christer Winbäck (FP), Mia Sydow Mölleby (V), Karl Sigfrid (M), Berit Högman (S), Andreas Carlson (KD)

Plats: Skandiasalen

Tid: klockan 10.00-12.30

Inledning av Kristina Alexandersson, projektledare Webbstjärnan, moderator

Hur använder vi it år 2020? Erik Kruse, Strategic Marketing Manager, Ericsson Networked Society Lab

Molnet – ett paradigmskifte eller bara dimma? Inger Gran, föreningsdirektör, Dataföreningen och initiativtagare till Cloud Sweden

It och kulturen – en omvälvande förändring? Pelle Snickars, forskningschef, Kungliga biblioteket

Det digitala i den framtida staden. Marcus Bylund, forskare, datavetenskap, SICS

Juridiska aspekter på sociala medier, integritet, upphovsrätt. Mathias Klang, forskare, informatik med juridisk inriktning vid Göteborgs universitet

Du kan alltså följa med seminariet via webb-tv.



Ralf Grahn

söndag 22 januari 2012

Europautredningen: Norge tackar och tar emot av EU

Som känt är Norge medlem i det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet EES och den Europeiska frihandelssammanslutningen EFTA, men befolkningen har två gånger avvisat ett färdigt förhandlat avtal om anslutning till Europeiska unionen. EU:s syn på relationerna med Norge presenterade jag tidigare här på Grahnblawg.


Europautredningen

I veckan berättade den norska regeringen att Europautredningen var klar med sitt arbete. Den 17 januari 2012 överlämnade ordföranden, professor Fredrik Sejersted resultatet av två års arbete till utrikesminister Jonas Gahr Støre:

Utenfor og innenfor – Norges avtaler med EU (NOU Norges offentlige utredninger 2012:2, 17. januar 2012)

Det är knappast många som tar sig igenom de 911 sidorna (inklusive bilagor), men Norge är ett högt utvecklat land med fem miljoner invånare. De ekonomiska och politiska relationerna med EU och dess medlemsländer har nog så stor betydelse i vardera riktningen.

Därutöver är Norges speciella förhållande till EU ett exempel på hur närhet och utanförskap kan gestalta sig.

I Storbritannien pågår ju ständiga högljudda kampanjer för att bringa Europeiska unionen i vanrykte och bädda för en folkomröstning som leder till utträde. I alla EU-länder finns höger- och vänsternationalister som vill återge landsgränserna deras forna betydelse.

EU-motståndarna behöver trovärdiga modeller för ett liv utanför Europeiska unionen. Norge och Schweiz, båda förmögna och framgångsrika, är de exempel som helst nämns, medan få separatister hänvisar till Moldavien, Ukraina eller Vitryssland.

För utomnordiska läsare erbjuder det norska utrikesministeriet (Utenriksdepartementet) det första kapitlet på engelska:

Chapter 1 (17 pages): Outside and Inside – Norway's agreements with the European Union (Official Norwegian Reports 2012:2)


EUdebatt

Grahnlaw hade jag en kort presentation på engelska av källorna och några medierapporter.

Europabloggen.no har en kort anmälan om den massiva Europautredningen och hänvisar till diskussion på Twitter under #EUdebatt och #europautredningen.

Eurobloggen (Aftonbladet.no) skriver Sven Egil Omdal om Det Fjernstyrte folket:

Siden EØS-avtalen trådte i kraft i 1994 er 6000 EU-rettssakter inkorporert i norsk lovverk. Det har vært debatt om 17 av dem. 287 ganger har Stortinget forpliktet Norge overfor EU på nye felt. I 265 av tilfellene skjedde det enstemmig, de 22 siste gangene med klart flertall. I nesten hver tredje av Norges rundt 600 lover er regler fra EU bygget inn. EU er i alt vi gjør.

Men vi vil ikke snakke om det. Det står ingenting i norske lærebøker om EØS-avtalen. Norske elever lærer ikke at våre lover vedtas i Brussel og sanksjoneres i Oslo. På nær sagt ethvert samfunnsområde øker EUs innflytelse over norske virkelighet, men medieomtalen avtar og politikerne lister seg på tå forbi elefanten i rommet.

Det finns tid och möjlighet att debattera, för regeringen återkommer med en vitbok om ett år, men om sju eller åtta norrmän av tio är emot medlemskap så är den dörren stängd. Å andra sidan förblir Europa minst lika viktigt för Norge som nu. Finns det egentligen alternativ till att allt förblir vid det gamla?

Uppdatering den 23 januari 2012: Ronny Patz på bloggen Polscieu (Ideas on Europe) har skrivit inlägget Norway's Europeanisation and the democratic deficit.



Ralf Grahn

onsdag 18 januari 2012

Från reformagendan EU2020 till den inre marknaden

Smart och hållbar tillväxt för alla är säkert något vår världsdel behöver, i linje med Europa 2020-strategin. EU2020 och dess sju huvudinitiativ (flaggskeppsinitiativ) på EU-planet kräver i många fall utveckling av den inre marknaden för att lyckas.

Minst lika mycket hänger på hur EU-länderna lyckas balansera sina budgeter samt reformera sina produkt- och arbetsmarknader för att öka den verkliga och potentiella tillväxten till förmån för nya arbetsplatser.


EU2020-reformerna

Inlägget om EU2020-lägesrapporten beskriver kort hur tillväxtreformerna i medlemsländerna släpar efter, flaggskeppsinitiativen på EU-nivå avancerat och hur nya möjligheter borde utnyttjas för ekonomisk tillväxt och högre sysselsättning.

Mer detaljerat i rapporten, som finns även på svenska:

Lägesrapport on Europa 2020-strategin VOL. 2/5; KOM(2011) 815 slutlig – BILAGA I (rådets handling 17229/11 ADD 1)


Reformer 2012

Tillväxtöversikten utgjorde startskottet för en europeiska planeringsterminen som strävar till ett integrerat synsätt på hela den ekonomiska politiken samt mellan den nationella och EU-nivån. Bloggartikeln om den årliga tillväxtöversikten för år 2012 visar var man hittar hela paketet på svenska.

De viktiga bilagorna erbjuder underlag, medan själva tillväxtöversikten utgör en sammanfattning med kommissionens rekommendationer för den närmaste framtiden:

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN Årlig tillväxtöversikt 2012 VOL. 1/5; Bryssel den 23.11.2011 KOM(2011) 815 slutlig


Inre marknaden

I mycket är den inre marknaden den fasta grund EU står på när det gäller behörighet, men ack så ofullbordad när det gäller viktiga delar.

Med tanke på den outnyttjade tillväxtpotentialen på den inre marknaden utredde professor Mario Monti (numera statsminister i Italien) möjligheterna att blåsa liv i reformsträvandena och bredda den politiska acceptansen för den fria rörligheten. Detta resulterade i en rapport som publicerades på Europadagen 2010. Den finns också på svenska:

Mario Monti: En ny strategi för den inre marknaden – I ekonomins och samhällets tjänst för Europa (9 maj 2010; 116 sidor)

Montis förslag utgör den grund som reformerna på den inre marknaden bygger på och de behövs som sagt för att viktiga delar av EU2020-flaggskeppsinitiativen ska bli verklighet.

Därför kommer jag att skriva en del på mina bloggar om utvecklingen av den inre marknaden.



Ralf Grahn

söndag 15 januari 2012

Danmark ordförandeland: Konfliktfrågor i EU

Inlägget EU Council presidency of Denmark in the media 1/2 innehåller några länkar utöver mina bloggartiklar på finska, svenska och engelska om Danmarks mål och första steg som ordförande i Europeiska unionens råd. Den andra delen erbjuder en översikt av dels officiell inormation, dels hänvisningar till artiklar i medier, inklusive Europabloggar.

För den som önskar bakgrundsartiklar inför det danska ordförandeskapet finns temanumret av The Parliament (december 2011).

Här lägger jag till några bidrag från utländska journalister som belyser EU-konfliktfrågor Danmark möter under ordförandeskapet.


Flexibel arbetsmarknad

Danmarks flexibla arbetsmarknad (flexicurity) är en exportframgång på idéplanet som regeringen gärna vill erbjuda som exempel för andra, mindre konkurrenskraftiga ekonomier i Europa. EUobserver har nappat på, men rapporterar även att recessionen sätter spår också på den danska arbetsmarknaden. Dessutom varslade vindkraftsbolaget Vestas just under öppningsfestligheterna om massiva uppsägningar, vilka är ett hårt slag mot både sysselsättningen i allmänhet och regeringens agenda för gröna jobb som tillväxtmotor.


Tobinskatt på finansiella transaktioner

Ekonomi- och inrikesministern Margrethe Vestager har förklarat att en så kallad Tobinskatt (eller Robin Hood-skatt) på finansiella transaktioner skulle beröva EU både tillväxt och jobb (EUobserver, Valentina Pop). Nicolas Sarkozy driver mitt i den franska presidentvalskampanjen på den populära skatten, medan den tyska regeringen är delad i frågan. Storbritannien har på sedvanligt sätt tagit avstånd från också detta förslag.


Stabilitetsunion

EUobserver rapporterar att de 26 (av 27) EU-länder som förhandlar fram ett avtal om den nya stabilitetsunionen har nått ett brett samförstånd om innehållet. Danmark står som känt utanför euron, men deltar i europluspakten som omfattar de 17 euroländerna och sex andra EU-medlemmar. EurActiv bidrar med en artikel och erbjuder en länk till den senast läckta versionen (hos Open Europe).

Även här har ekonomiminister Margrethe Vestager dämpat den fransk-tyska entusiasmen för en konstitutionellt garanterad balanserad statsbudget genom att förklara hur svårt det är att ändra den danska grundlagen (European Voice).

Även om Danmark inte leder eurogruppen känner ordförandeskapet säkert av de dåliga nyheterna. Standard & Poor's klassade ned nio euroländer, vilket troligen leder till sänkt kreditvärdighet för de europeiska räddningsfonderna (Spiegel Online International).

Lite ny livskraft gav Standard & Poor's åt begreppet fredagen den 13 genom sitt samlande pressmeddelande och mer detaljerade notiser om nedklassningen.

I denna riktning verkar rapporterna samma dag om sammanbrottet i förhandlingarna om deltagande av den privata sektorn (PSI), alltså att få fordringsägarna att frivilligt avstå från en del av den grekiska statsskulden. Statsbankrutt för Grekland är ett steg närmare (Financial Times, EurActiv).

Visserligen har förtroendet för Italien, Spanien och balanseringssträvandena i andra länder ökat och den Europeiska centralbanken hållit euroområdet flytande, men damoklessvärdet av ett sammanbrott hänger fortfarande över Europa, inklusive de länder som fortfarande har en nationell valuta.

Honor Mahony (EUobserver) har skrivit en klarsynt och kritisk kolumn som skalar av den offentliga retoriken om stabilitetsunionen (fiscal compact). Kejsarens nya avtal, heter den som en påminnelse om Danmarks gåvor till den europeiska kulturen.


Utrikespolitik

Georgi Gotev (EurActiv) noterade att den färske danske utrikesministern Villy Søvndal inte vet var Transnistrien ligger och antagligen skulle ha svårt att hitta till Moldavien, men det är väl EU:s utrikestjänst som ska försöka lösa den frusna konflikten.


Drottning Margarethe II

Låt oss avsluta i mer lättsamma tecken. I går firade Danmarks poulära drottning Margarethe II 40 år på tronen och snart är det dags för vernissage för konstutställningen i Köpenhamn, hennes galaklänningar inte att förglömma.



Ralf Grahn

onsdag 11 januari 2012

Danmark första gröna ordförandeskapet för EU:s råd?

Hittills har jag presenterat och kommenterat det danska ordförandeskapet i Europeiska unionens råd på följande sätt: de makroekonomiska målsättningarna på svenska (Grahnblawg) och tillväxtreformerna på engelska (Grahnlaw) och därefter en sammanfattning med utvikningar på finska (Eurooppaoikeus).


Första gröna ordförandeskapet?

I bloggen Espacio de Ideas undrade Pau Solanilla (på spanska) om Danmark är det första gröna ordförandeskapet i EU:s råd. Jag tror han har rätt. Även om de flesta ordförandeskapen under senare tid har sagt de rätta sakerna om miljön och klimatförändringen är mitt intryck ändå det att det för Danmarks del handlar om ett äkta engagemang.

Efter ett Europa som tar ansvar i den ekonomiska krisen och försöker skapa dynamik för tillväxt och jobb följer Ett grönt Europa som den tredje av fyra prioriteter. Miljö- och klimatfrågorna har alltså getts en mycket synlig plats.


Ordförandeskapets program

Det handlar inte enbart om hur de gröna värderingarna placerar sig hierarkiskt, utan även om innehållet. Vi inleder med att titta på programmet för det danska ordförandeskapet:

Europa i arbejde: Program for det danske formandskab for Rådet for den Europæiske Union 2012, 1. januar – 30. juni 2012 (60 sidor)


Ett grönt Europa

Gröna värderingar kom till uttryck redan i avsnittet om tillväxt, konkurrenskraft och jobb.

Avsnitter Ett gönt Europa (sidorna 15-18) i det danska programmet utlovar en offensiv dagordning för hållbar tillväxt, med insatser på flera politikområden.

I klimatförhandlingarna Rio+20 ska Europeiska unionen vara en pådrivande kraft. Danmark vill påverka ramarna för EU:s sjunde miljöprogram i en resurssnål riktning.

Den danska regeringen vill även genomdriva 20-20-20-målsättningarna för effektivare användning av energi, med en minskning av utsläppen av växthusgaser om 80-95 procent fram till år 2050.

En inre energimarknad ska byggas upp bland annat genom investeringar i infrastruktur för att minska beroendet av energiimport och göra energiförsörjningen säkrare.

Danmark efterlyser, i linje med Europa 2020-strategins målsättningar, ett mer konkurrenskraftigt, marknadsorienterat och miljövänligt lantbruk. Fiskeripolitiken måste bli mer hållbar med tanke på fiskebestånden.

Miljöhänsynen ligger i topp även när det gäller transportpolitiken, bland annat genom bättre infrastruktur och intelligenta transportsystem.

EU:s politik för kemikalier ska stegvis stramas åt för att minska risker för människor, djur och natur.


Webbsidorna

För allmänheten erbjuder de danska webbsidorna översiktlig bakgrundsinformation med fördjupande länkar:

Bakgrund om klimatpolitik

Bakgrund om milöpolitik


Medier om ordförandelandet Danmark

EuroEFE rapporterar (på spanska) om hur Danmark satsar på den gröna ekonomin för att övervinna krisen. Här lägger miljö- och klimatministern Martin Lidegaard och chefen för Danfoss Niels Christiansen ut texten.

Debating Europe har inlett en diskussion om det hållbara danska ordförandeskapet (sustainable presidency) och efterlyser dina åsikter.

Europabloggaren Jon Worth har tillsammans med inbjudna EU-journalister besökt det avancerade värmekraftverket söderom Köpenhamn, vilket han noterar i inlägget Avedøre Power Station.

Beyond Brussels försöker förklara rågbrödsordförandeskapet åt engelska läsare. Vardagsslit och den minsta ordförandebudgeten på länge (35 miljoner euro), inklusive den ekologiska och ekonomiska symbolfrågan att avstå från vatten på butelj vid mötena.

Genom vattenledningsvattnet skapade Danmark en symbol som fångades upp av Jon Worth, AFP (Google News) med flera.

Rådets arbetsgrupper och de ständiga representanterna (Coreper) har kommit i gång efter jul- och nyårshelgerna. Kommissionen möter den danska regeringen i dag och i morgon. Småningom inleds även rådsmötena på ministernivå. Du kan kolla händelserna på det danska ordförandeskapets webbsidor eller prenumerera på nyheter. På Twitter hittar du diskussion under etiketten #eu2012dk och du kan följa uppdateringar från ordförandeskapet @eu2012dk och talesmännen i Bryssel @SpoxBrx_DK.



Ralf Grahn

måndag 9 januari 2012

Ekonomisk politik under pågående kris: Danmark ordförande i EU:s råd

I fredags presenterade Danmarks regering med statsminister Helle Thorning-Schmidt i spetsen landets program för ordförandeskapet i Europeiska unionens råd:

Europa i arbejde: Program for det danske formandskab for Rådet for den Europæiske Union 2012, 1. januar – 30. juni 2012 (60 sidor)


Fyra prioriteter

Mellan Polen och Cypern vill Danmark under det första halvåret 2012 prioritera fyra allmänt formulerade målsättningar. Inledningen (sidorna 4-6) erbjuder en skiss:

1 Et ansvarligt Europa
2 Et dynamisk Europa
3 Et grønt Europa
4 Et sikkert Europa


Ekonomisk politik

Prioriteterna behandlas sedan mer ingående i programmets översiktliga del (sidorna 7-22).

När Europa tar ansvar för krisbekämpningen, stabila offentliga hushåll och ekonomiska reformer kommer mycket under årets sex första månader att kretsa kring den europeiska planeringsterminen som kommissionen körde i gång genom sin årliga tillväxtöversikt 2012 och de fyra bilagorna, vilka tillsammans täcker den ekonomiska politiken som helhet: tillväxtreformerna i Europa 2020-strategin, makroekonomin, sysselsättningspolitiken och skattereformer.

För Danmark gäller det att leda arbetet i rådets arbetsgrupper och vid de möten där rådet matar in underlag för Europeiska rådets möten i mars och juni då de nationella ledarna slår fast de gemensamma riktlinjerna.


Politisk kris

Genom täta toppmöten för EU och euroområdet, europluspakten (som Danmark ingår i) och de pågående förhandlingarna mellan 26 EU-regeringar för ett mellanstatligt avtal om skärpt ekonomisk koordinering har läget inte blivit lättare att överblicka, särskilt för ett land som står utanför euron.

Givetvis är kommissionen, Europaparlamentet och upplysta medborgare oroliga över formen och det krystade innehållet i ett allt mer markant mellanstatligt samarbete som sätter insyn och demokrati på undantag.

Jämför med min analys om gapet mellan de grundläggande reformbehoven och de aktuella planerna. Eftersom vi inte ser tecken på lösningar på den djupa politiska krisen och den bristande legitimiteten är det svårt att tro på effektiva lösningar på den finansiella och ekonomiska krisen, men som den ståndaktige tennsoldaten har ordförandeskapets program inget utöver det vanliga att sätta emot, utan stakar ut en kurs i mittfåran.


Finansmarknaderna och långtidsbudgeten

En effektivare reglering av finansmarknaderna och EU:s nästa långtidsbudget kommer att kräva en hel del arbete under det danska orförandeskapet.


På engelska

Programmet för det danska ordförandeskapet finns även på engelska:

Europe at work: Programme of the Danish Presidency of the European Union 2012, 1 January to 30 June 2012

Ordförandeskapsprogrammet finns även på franska och tyska.



Ralf Grahn

torsdag 5 januari 2012

Årlig tillväxtöversikt 2012: Första rättelser av EU-kommissionen

Sedan jag den 1 januari inledde min serie om den årliga tillväxtöversikten 2012 och bilagorna har EU-kommissionen gjort två små rättelser. Den finska EU2020-webbsidan länkar nu till den finska tillväxtöversikten, men inte till de viktiga bilagorna. På Eur-Lex ser det nu ut som om de engelska, franska och tyska språkversionerna skulle ha uppenbarat sig, men i stället för tillväxtöversikten leder länkarna lite hipp som happ till någon av bilagorna (så saldot för riktiga hänvisningar står fortfarande på 19 språk).

Ska vi tro att det småningom blir rätt och den språkliga diskrimineringen tar slut, när kommissionen ändå har kommit i gång? Men ännu återstår en del att rätta.


Tillväxtöversikten hittills

På grund av den bristfälliga kommunikationen kom inläggen hittills om tillväxtöversikten 2012 att handla mera om luckorna än om innehållet, även om jag skrev om EU2020-rapporten:

Eurooppaoikeus (FI): EU:n vuotuinen kasvuselvitys 2012

Grahnblawg (SV): EU: Årlig tillväxtöversikt 2012

Grahnblawg (SV): Lägesrapport för Europa 2020-strategin

Eurooppaoikeus (FI): EU:n vuotuinen kasvuselvitys 2012 liitteineen suomeksi

Grahnlaw (EN): EU2020 stands for 20 missing languages

Eurooppaoikeus (FI): EU:n vuotuinen kasvuselvitys 2012 ja kielisyrjintä: Valpas ja reagoiva komissio?

Jag önskar kommissionen lycka och framgång i att informera om sitt stora projekt för ekonomisk reformpolitik i Europeiska unionen.



Ralf Grahn

P.S. Tidskriften New Europe belyser mångsidigt Europas nuläge och utsikter i temanumret Our World in 2012. Där finns även min betraktelse om en union med medborgarna på undantag och en valuta utan herre: Any hope for Europe?

måndag 2 januari 2012

Lägesrapport för Europa 2020-strategin

I blogginlägget EU: Årlig tillväxtöversikt 2012 lokaliserade vi den grundläggande översikten och dess bilagor på svenska. Det är trevligt att rådet erbjuder oss kommissionens handlingar om dess stora projekt på andra språk är engelska, tyska och franska.


EU2020-lägesrapport

Till rådets handling 17229/11, Årlig tillväxtöversikt 2012 KOM(2011) 815 slutlig, ansluter sig fyra bilagor av vilka den första följer upp Europa 2020-strategin:

LÄGESRAPPORT OM EUROPA 2020-STRATEGIN – KOM(2011) 815 slutlig VOL. 2/5 – BILAGA I (rådets handling 17229/11 ADD 1)

Inför den andra europeiska planeringsterminen påminner inledningen oss om de överenskomna målsättningarna för EU2020-strategin (s. 2):

I strategin fastställs var EU vill befinna sig 2020 i form av följande övergripande mål: 75 % av befolkningen i åldrarna 20–64 ska ha ett arbete; 3 % av EU:s BNP ska investeras i FoU; klimat- och miljömålen ”20/20/20” ska ha nåtts; den andel ungdomar som slutar skolan i förtid ska vara under 10 %; minst 40 % av den yngre generationen ska ha avslutat en eftergymnasial utbildning eller motsvarande. Minst 20 miljoner människor bör hjälpas ut ur fattigdom och social utestängning. Dessa mål är sammankopplade med varandra och är av avgörande betydelse för ett gott samlat resultat. De kräver samordnade insatser av medlemsstaterna som stöds av åtgärder på EU-nivå.

Praktiskt taget alla målsättningar kommar att missas om reformtakten i medlemsländerna inte ökar.


Flaggskeppsinitiativen

På sidan 4 hittar vi referenser till de sju huvudinitiativen eller flaggskeppsinitiativen inom EU2020-strategin (fotnot 7):

En digital agenda för Europa (KOM(2010) 245 slutlig/2, 19.5.2010), Unga på väg (KOM(2010) 477, 15.9.2010), Innovationsunionen (KOM(2010) 546, 6.10.2010), En integrerad industripolitik för en globaliserad tid (KOM(2010) 614, 28.10.2010), En agenda för ny kompetens och arbetstillfällen, EU:s bidrag till full sysselsättning (KOM(2010) 682, 23.11.2010), Den europeiska plattformen mot fattigdom och social utestängning: en europeisk ram för social och territoriell sammanhållning (KOM(2010) 758, 16.12.2010), Ett resurseffektivt Europa (KOM(2011) 21, 26.1.2011).

Framstegen och åtgärderna beträffande flaggskeppsinitiativen behandlas i följande avsnitt, vilka innehåller en hel del matnyttig information i en rätt läslig form:

3.1. Innovationsunionen
3.2. En digital agenda för Europa
3.3. Ett resurseffektivt Europa
3.4. En industripolitik för en globaliserad tid
3.5. En agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen
3.6. Unga på väg
3.7. Europeisk plattform mot fattigdom


Brister och flaskhalsar

Intressant är även avsnittet 3.8. Avhjälpa brister och flaskhalsar (från sidan 18), som pekar på de möjligheter inremarknadsakten och tjänstemarknaderna erbjuder. Kommissionen vill även att medlen i EU:s budget och den följande långtidsbudgeten används maximalt för att främja Europa 2020-målsättningarna.

Lägesrapporten diskuterar även åtgärder för att utnyttja tillväxten i de snabbast växande ekonomierna globalt, bland annat genom bilaterala avtal om frihandel.

Bilagorna innehåller rekommendationer till medlemsländerna och EU2020-mål i tabellform.



Ralf Grahn

söndag 1 januari 2012

EU: Årlig tillväxtöversikt 2012

Den som söker, hon finner, men stundtals kunde det underlättas.

Kommissionen har gjort det onödigt svårt att hitta tillväxtöversikten 2012 och dess fyra bilagor på andra än kommissionens tre arbetsspråk: engelska, franska och tyska.

Från Europa 2020-webbsidan Årliga tillväxtöversikter leder de till synes svenska länkarna till ett val mellan dessa tre språkversioner.

Engelska, franska eller tyska erbjuder även Ecfins webbsida EU economic governance och ordförande José Manuel Barrosos sida New action for growth,governance and stability.

Den som kommer på den geniala tanken att söka via Eur-Lex belönas med 19 andra språkversioner, men enbart när det gäller själva tillväxtöversikten. På svenska:

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN Årlig tillväxtöversikt 2012; VOL. 1/5 Bryssel den 23.11.2011 KOM(2011) 815 slutlig (20 sidor)

De fyra bilagorna ser vi inte röken av.

Ändå finns de fem handlingarna på svenska...


På svenska

En större belöning väntar den som är smart nog att söka efter kommissionens dokument hos rådet.

Varför kunde inte kommissionen vara generösare med sina dokument, eftersom rågrannen rådet erbjuder oss tillgång till både tillväxtöversikten och bilagorna på svenska (och andra språk)? Här är först huvudhandlingen via rådet:

Årlig tillväxtöversikt 2012; KOM(2011) 815 slutlig (rådets handling 17229/11)


De fyra bilagorna finns i princip under samma dokumentnummer, dock med ett särskilt tillägg för varje bilaga:

LÄGESRAPPORT OM EUROPA 2020-STRATEGIN – KOM(2011) 815 slutlig VOL. 2/5 – BILAGA I (rådets handling 17229/11 ADD 1)

MAKROEKONOMISK RAPPORT - KOM(2011) 815 slutlig VOL. 3/5 - ANNEX II (rådets handling 17229/11 ADD 2)

Utkast till gemensam sysselsättningsrapport - KOM(2011) 815 slutlig VOL. 4/5 Bilaga III (rådets handling 17229/11 ADD 3)

TILLVÄXTVÄNLIG SKATTEPOLITIK I MEDLEMSSTATERNA OCH BÄTTRE SKATTESAMORDNING I EU - KOM(2011) 815 slutlig VOL. 5/5 - ANNEX IV (rådets handling 17229/11 ADD 4)

Eftersom handlingarna finns, kunde kommissionen lägga upp sina dokument på Eur-Lex och de relevanta informationssidorna.



Ralf Grahn