fredag 30 april 2010

Nu på svenska: Handlingsplanen för EU:s Stockholmsprogram

Den svenska versionen av handlingsplanen för att genomföra Stockholmsprogrammet har nu publicerats på Europeiska unionens juridiska portal Eur-Lex, tillsammans med tjugo andra språkversioner. Förslaget till handlingsplan konkretiserar EU:s åtgärder 2010─2014 för att åstadkomma ett område med frihet, säkerhet och rättvisa:



Bryssel den 20.4.2010
KOM(2010) 171 slutlig
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN
Att förverkliga ett område med frihet, säkerhet och rättvisa för EU-medborgarna
Handlingsplan för att genomföra Stockholmsprogrammet



Kommissionens förslag har presenterats för medlemsländernas justitie- och inrikesministrar (rådet för rättsliga och inrikes frågor, RIF-rådet). Avsikten är att slå fast handlingsplanen i juni 2010, innan Spaniens ordförandeskap tar slut.


De första nio sidorna består av kommissionens högstämda förklaringar om de ideal som ligger till grund för handlingsplanen.


Sidorna 10 till 70 upptar i tabellform planerade åtgärder jämte tidtabeller.


De rättsliga och inrikes frågorna sägs svara för 40 procent av EU-lagstiftningen, och praktiskt taget varje åtgärd i handlingsplanen skulle kräva en ingående offentlig diskussion innan lagar och aktioner slås fast.





Jag har något mer ingående presenterat frågor om EU:s framväxande område med frihet, säkerhet och rättvisa på Grahnlaw (in English), men det är enbart ytskrap jämfört med behovet av detaljerad utomstående granskning.




Ralf Grahn

söndag 25 april 2010

Inför Europadagen: Din vision för Europa på My Europe Week

Det drar ihop sig till bloggkarneval inför Europadagen den 9 maj 2010. Stephen Spiller, Europaeum och Mathew Lowry tecknar bakgrunden för en inbjudan till alla bloggare att ge sin syn på Europas framtid.



Stephen Spillane: My Europe Week – Celebrating Europe Day Online (19 april 2010)



Martin på Europaeum: Wer Visionen hat, sollte bloggen (20 april 2010)



Mathew Lowry’s Tagsmanian Devil skriver: What Europe do you want? The My Europe Week Blog Carnival is coming (23 april 2010)




Många språk och visioner

Redaktörerna vid Bloggingportal.eu inbjuder europeiska bloggare att presentera sin vision för Europas framtid.



Från den 3 maj till Europadagen den 9 maj 2010 kan du ditt språk skriva ett inlägg på den nya bloggen My Europe Week, som har lagts upp av Stephen Spillande och försetts med en logotyp av Martin vid Europaeum.



Alternativt kan du länk en post på din egen blogg till My Europe Week.

På Twitter kan du följa med #MyEurope och #EuropeDay.




Ralf Grahn

onsdag 21 april 2010

EU:s handlingsplan för Stockholmsprogrammet publicerad?

I går, den 20 april 2010 publicerade Europeiska kommissionen ett pressmeddelande om förslaget till handlingsplan för att genomföra Stockholmsprogrammet för området med frihet, säkerhet och rättvisa under åren 2010-2014:



Kommissionen agerar för att förbättra skyddet av personuppgifter, säkra tilltalades rättigheter och stärka samarbetet om invandring och asyl (IP/10/447).

Pressmeddelandet finns tillgängligt i 21 språkversioner.

Samma dag offentliggjorde kommissionen kompletterande uppgifter i pressmeddelandet (tillgängligt enbart på engelska):



European Commission plan to deliver justice, freedom and security to citizens (2010 – 2014) (MEMO/10/139; 20 April 2010)



Stockholmsprogrammet



Något förbryllande länkar kommissionens pressmeddelanden Stockholmsprogrammet till det svenska orförandeskapets webbsidor.



Background note: Justice and Home Affairs Council 23 April 2010 (daterad 20 april 2010) hänvisar dock under punkten Action plan implementing the Stockholm Programme (sida 6) till ett annat dokument, rubricerat som Stockholmsprogrammet:



The Stockholm Programme - An open and secure Europe serving and protecting citizens (5371/10; daterat den 3 mars 2010; 136 sidor).


Om detta är en ny version av Stockholmsprogrammet, har övergången till ett nytt dokument inte angetts. Rubriken och inledningen anger inte heller klart att det skulle handla om förslaget till handlingsplan. Det innehåller inte ens en klar hänvisning till själva Stockholmsprogrammet.

På grund av bristfälliga hänvisningar är det oklart vad rådets handling 5371/10är.



Inför rådsmötet erbjuder bakgrundspapperet följande beskrivning av läget:

Action plan implementing the Stockholm Programme

The Council will hear a presentation by the Commission on its recommendations for an action plan implementing the Stockholm Programme (5731/10).

The Stockholm Programme is the multi-annual strategic work programme in the area of freedom, security and justice. It was adopted by the Council on 30 November 2009 and endorsed by the European Council on 10-11 December 2009. It sets out the priorities for EU action in the area for the next five years (2010-14). It puts the citizen at the heart of EU action and deals, among other things, with questions of citizenship, justice and security as well as asylum, migration and the external dimension of justice and home affairs.

It is ten years since the EU set itself the target of creating an area of freedom, justice and security. The Stockholm Programme will built on the progress made during the implementation of the Tampere Programme (2000-2004) and the Hague Programme (2005-2010).



Handlingsplanen för Stockholmsprogrammet(?)


Kommissionen har inte publicerat sitt förslag till handlingsprogram, men Statewatch erbjuder ett utkast till kommissionens meddelande om handlingsprogrammet för att genomföra Stockholmsprogrammet:



Delivering an area of freedom, security and justice for Europe's citizens - Action Plan Implementing the Stockholm Programme COM(2010) 171 [anteckning om datum och version saknas]


Intressant nog hänvisar detta utkast på sedvanligt sätt för Stockholmsprogrammets del till rådets dokument 17024/09, antaget av Europeiska rådet den 10-11 december 2010.




Enligt registret över kommissionens handlingar finns det fyra opublicerade versioner av COM(2010) 171, den färskaste från den 19 april 2010.

På basen av existerande information har professor Steve Peers gjort upp en sammanställning av de EU-lagförslag som kan förväntas under handlingsprogrammet för att genomföra Stockholmsprogrammet:



Statewatch Briefing European Commission: Action Plan on the Stockholm Programme Comments by Professor Steve Peers (April 2010; 5 pages)



Förbättringar

Kommissionen och rådet hänvisar stup i ett till hur viktiga de rättsliga och inrikes frågorna är för EU-medborgarna. Genom tidigare publicering (av utkast) och korrekta hänvisningar kunde de förbättra medborgarnas möjligheter att följa med frågorna och delta i diskussionen.




Ralf Grahn

måndag 19 april 2010

EU:s viseringskodex

Miljoner medborgare i tredje länder kommer varje år i kontakt med Schengenstaternas konsulära myndigheter när de ansöker om visum för inresa till ett av de 25 länderna. År 2008 beviljades inemot 10,4 miljoner visum, av vilka sammanlagt omkring en miljon till Finland och Sverige.

Indirekt har visumreglerna betydelse för släktingar, vänner och affärsbekanta i de nordiska länderna och övriga Schengenstater.



De grundläggande bestämmelserna om tillstånd (visering) för inresa till Europeiska unionen (Schengenområdet) ingår i gemenskapskodexen för viseringar. Sedan dess har den Europeiska gemenskapen uppgått i Europeiska unionen (EU), så bloggrubriken talar om EU:s viseringskodex:




EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 810/2009 av den 13 juli 2009 om införande av en gemenskapskodex om viseringar (viseringskodex); publicerad i Europeiska unionens officiella tidning (EUT) 15.9.2009 L 243/1.



Kompletterande material på svenska


Europeiska unionens författningar publiceras på unionens 23 officiella språk, inklusive svenska, men den som sysslar med europarätt eller EU-politik har ofta nytta av kompletterande material. Sverige har en tradition av lagberedning med grundliga förarbeten.

EU:s viseringskodex handlar visserligen om en förordning som tillämpas direkt, men ibland behöver man nationella bestämmelser för förvaltningen och för att undvika motstridigheter med existerande nationell lagstiftning.




I detta fall finns en kortfattad beskrivning i den svenska regeringens pressmeddelande EU:s Viseringskodex (24 september 2009).



Den som vill fördjupa sig i ämnet har tillgång till Viseringsutredningens delbetänkande EU:s Viseringskodex SOU 2009:77 (279 sidor).



Ytterligare finns författningstexter i Bilaga till delbetänkande EU:s Viseringskodex SOU 2009:77.



Enligt ett pressmeddelande Fingeravtryck i uppehållstillstånd (19 november 2009) har Viseringsutredningen senare redovisat återstoden av sitt arbete i utredningen:




Fingeravtryck i uppehållstillstånd SOU 2009:91 (152 sidor).



Viseringsmanualen


Praktiska anvisningar finns i den gemensamma handboken för handläggning av visumansökningar. För tillfället ser manualen ut att finnas tillgänglig enbart på kommissionens tre arbetsspråk, engelska, franska och tyska (drygt 120 sidor var):




COMMISSION DECISION of 19.3.2010 establishing the Handbook for the processing of visa applications and the modification of issued visas; C(2010) 1620 final



DÉCISION DE LA COMMISSION du 19.3.2010 établissant le Manuel relatif au traitement des demandes de visa et à la modification des visas; C(1620) final



BESCHLUSS DER KOMMISSION vom 19.03.2010 über ein Handbuch für die Bearbeitung von Visumanträgen und die Änderung von bereits erteilten Visa; K(2010) 1620 endgültig


Jag antar att vi får vänta på de övriga språkversionerna av handboken tills de publiceras i Europeiska unionens officiella tidning (EUT).




Ralf Grahn

lördag 17 april 2010

EU-direktivet om audiovisuella medietjänster i fulltext

Europeiska unionens direktiv om audiovisuella medietjänster har publicerats i en kodifierad version med nummer 2010/13. Det betyder att direktivet presenteras i läslig och uppdaterad form (fulltext), men numrerat som en ny författning, vilken ersätter direktivet 89/552:





EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2010/13/EU av den 10 mars 2010 om samordning av vissa bestämmelser som fastställs i medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillhandahållande av audiovisuella medietjänster (direktiv om audiovisuella medietjänster) (kodifierad version); publicerat EUT 15.4.2010 L 95/1.


Direktivet är ett uttryck för harmoniseringen av lagstiftning beträffande fri rörlighet för personer, tjänster och kapital i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (avdelning IV i tredje delen).




Vi har behandlat bakgrunden till direktivet 2010/13 i några inlägg på Grahnlaw (in English).




Ralf Grahn



P.S. Bloggaggregatorn Bloggingportal.eu samlar redan inläggen från 558 Eurobloggar, vilka belyser fakta, förhoppningar och besvikelser rörande den europeiska (real)integrationen. En av de mest aktiva och mångsidiga är den turkiske antropologen Erkan Saka.

fredag 16 april 2010

Schengenvisum till Finland: Turismen från Ryssland och ryskspråkiga

Den livliga turismen från Ryssland gör Finland till en ”stormakt” när det gäller beviljandet av inresetillstånd (visum). De ryskspråkiga utgör den största utlänningsgruppen i Finland.




Enligt Centralen för turistfrämjande (CTF) besöktes Finland år 2008 av 2,3 miljoner inresande från Ryssland. Enligt utredningen var drygt hälften fritidsresenärer, medan 11 procent var affärsresande (Rajahaastattelututkimus – Border interview survey; på finska och engelska).



En bidragande orsak är säkert banden till släktingar och vänner bosatta i Finland. Enligt Statistikcentralen ökade gruppen ryskspråkiga med 3 516 under år 2008. I slutet av året var de 48 740, vilket gör dem till den största gruppen med annat modersmål än finska eller svenska (Artikeln: Suomessa jo 50 000 venäjänkielistä; 8.9.2009).



Enligt Europeiska unionens statistik beviljade Finland 792 277 Schengenvisum under år 2008, medan det totala antalet var knappt 10,4 miljoner (Pressmeddelandet: The EU Visa Code will apply from 5 April 2010; MEMO/10/111; 30.3.2010).


Eftersom Finlands befolkning är en dryg procent av EU:s (Schengenområdets) befolkningsmängd är siffran anmärkningsvärt hög. Enbart Tyskland, Frankrike, Italien och Spanien utfärdade flera visum. Sverige skrev ut 205 845 Schengenvisum under samma tid.



Suomi on viisumien suurvalta EU:ssa (Finland är en visumstormakt i EU), heter det i en notis på Utrikesministeriets webbsidor.




Ralf Grahn

tisdag 13 april 2010

Viseringsfrihet: Schengenområdet

Förordningen 539/2001 innehåller utöver viseringslistan en förteckning över de länder som är befriade från viseringsplikt vid inresa till Schengenområdet:




RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 539/2001 av den 15 mars 2001 om fastställande av förteckningen över tredje länder vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och av förteckningen över de tredje länder vars medborgare är undantagna från detta krav; den färskaste uppdaterade (konsoliderade) utgåvan 19.12.2009.


Visumfrihet gäller enligt artikel 1.2:

2. Medborgare i de tredje länder som anges i förteckningen i bilaga II skall vara undantagna från det krav som anges i punkt 1 när det gäller vistelser som sammanlagt inte överstiger tre månader.




Viseringsfrihet – Bilaga II



1. STATER


Andorra
Argentina
Antigua och Barbuda (1)
Australien
Bahamas (1)
Barbados (1)
Brasilien
Brunei Darussalam
Chile
Costa Rica
F.d. jugoslaviska republiken Makedonien (2)
Förenta staterna
Guatemala
Heliga Stolen
Honduras
Israel
Japan
Kanada
Kroatien
Malaysia
Mauritius (1)
Mexiko
Monaco
Montenegro (2)
Nicaragua
Nya Zeeland
Panama
Paraguay
Saint Kitts och Nevis (1)
San Marino
Serbien (med undantag för innehavare av serbiska pass som har utfärdats av det serbiska samordningsdirektoratet [på serbiska: Koordinaciona uprava]) (2)
Seychellerna (1)
Singapore
Sydkorea
Uruguay
Venezuela



2. FOLKREPUBLIKEN KINAS SPECIELLA ADMINISTRATIVA REGIONER


Hongkong SAR (3)
Macao SAR (4)



3. BRITTISKA MEDBORGARE SOM INTE ÄR MEDBORGARE I FÖRENADE KONUNGARIKET STORBRITANNIEN OCH NORDIRLAND I DEN MENING SOM AVSES I GEMENSKAPSRÄTTEN:


British Nationals (Overseas)



Förklaring till noter:

(1) Undantag från viseringsskyldigheten gäller från det datum då avtal om undantag från viseringsskyldighet träffas med Europeiska gemenskapen.
(2) Undantaget från viseringskravet gäller bara innehavare av biometriska pass.
(3) Befrielse från skyldighet att inneha visering skall tillämpas endast på innehavare av pass med beteckningen ”Hong Kong Special Administrative Region”.
(4) Befrielse från skyldighet att inneha visering skall tillämpas endast på innehavare av pass med beteckningen ”Região Administrativa Especial de Macau”.



Schengenområdet



Bland Europeiska kommissionens sammanfattningar av EU-lagstiftningen finns en översikt: Schengenområdet och Schengensamarbetet (senast uppdaterad 3.8.2009).



Sidan Fri rörlighet för personer, asyl och invandring innehåller länkar till kompletterande webbsidor, bland annat under rubrikerna Passage över de yttre gränserna och Visering – Visumsystemet.




Ralf Grahn

Schengenvisum

För 22 EU-länder och tre icke-medlemmar (Island, Norge och Schweiz) har Schengensamarbetet skapat ett område utan inre gränskontroll, men med gemensam övervakning av de yttre gränserna. Schengenområdet omfattar en befolkning om 450 miljoner.

Medborgare i tredje länder behöver visum för inresa enligt förordning 539/2001:



RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 539/2001av den 15 mars 2001 om fastställande av förteckningen över tredje länder vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och av förteckningen över de tredje länder vars medborgare är undantagna från detta krav; den konsoliderade utgåvan 19.12.2009.


Visumtvånget gäller inresande från en betydande del av världen, inklusive många av Europeiska unionens grannländer (artikel 1.1 och bilaga I):


1. STATER


Afghanistan
Albanien
Algeriet
Angola
Arabiska Emiraten
Armenien
Azerbajdzjan
Bahrain
Bangladesh
Belize
Benin
Bhutan
Bolívie [Bolivien]
Burkina Faso
Burma/Myanmar
Burundi
Bosnien och Hercegovina
Botswana
Centralafrikanska republiken
Colombia
Djibouti
Dominica
Dominikanska republiken
Demokratiska republiken Kongo
Ecuador
Egypten
Ekvatorialguinea
Elfenbenskusten
Eritrea
Etiopien
Fiji
Filippinerna
Förenade Arabemiraten
Gabon
Gambia
Georgien
Ghana
Grenada
Guinea
Guinea-Bissau
Guyana
Haiti
Indien
Indonesien
Irak
Iran
Jamaica
Jordanien
Kambodja
Kamerun
Kap Verde
Kazakstan
Kenya Saint Lucia
Kina
Kirgizistan
Kiribati
Komorerna
Kongo
Kuba
Kuwait
Laos
Lesotho
Libanon
Liberia
Libyen
Madagaskar
Malawi
Maldiverna
Mali
Marocko
Marshallöarna
Mauretanien
Mikronesien
Moldova
Mongoliet
Moçambique
Namibia
Nauru
Nepal
Niger
Nigeria
Nordkorea
Nordmarianerna
Oman
Pakistan
Palau
Papua Nya Guinea
Peru
Qatar
Rwanda
Ryssland
Saint Vincent och Grenadinerna
Salomonöarna
Samoa
São Tomé och Príncipe
Saudiarabien
Senegal
Sierra Leone
Somalia
Sri Lanka
Sudan
Surinam
Swaziland
Sydafrika
Syrien
Tadzjikistan
Tanzania
Tchad
Thailand
Togo
Tonga
Trinidad och Tobago
Tunisien
Turkmenistan
Turkiet
Tuvalu
Uganda
Ukraina
Uzbekistan
Vanuatu
Vietnam
Vitryssland
Yemen
Zambia
Zimbabwe
Östtimor


2. TERRITORIELLA ENHETER OCH MYNDIGHETER SOM INTE ERKÄNNS
SOM STATER AV SAMTLIGA MEDLEMSSTATER


Palestinska myndigheten
Taiwan
Kosovo enligt definitionen i FN:s säkerhetsråds resolution 1244 av den 10 juni 1999


3. BRITTISKA MEDBORGARE SOM INTE ÄR MEDBORGARE I FÖRENADE KONUNGARIKET STORBRITANNIEN OCH NORDIRLAND I DEN MENING SOM AVSES I GEMENSKAPSRÄTTEN:


British Overseas Territories Citizens som inte har rätt till bosättning i Förenade konungariket
British Overseas Citizens
British Subjects som inte har rätt till bosättning i Förenade konungariket
British Protected Persons




Ralf Grahn

lördag 10 april 2010

Lissabonfördraget rättat och läsligt (ny konsoliderad version)

Lissabonfördraget

Lissabonfördraget har publicerats i läslig form med rättelser i Europeiska unionens officiella tidning (EUT) 30.3.2010 C 83. Innehållet:




Konsoliderade versioner av fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

(Konsoliderad version av fördraget om Europeiska unionen; konsoliderad version av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt; protokoll; bilagor; förklaringar; jämförelsetabeller)


EU:s stadga för grundläggande rättigheter

I samma nummer av EUT (C 83) ingår även Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.


Euratom



Samma dag publicerades även en konsoliderad version av fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen; EUT 30.3.2010 C 84.


Konsolidering

Konsolideringen betyder att fördragen presenteras i uppdaterad form, med alla förändringar sedan Romfördragen 1957.

De konsoliderade versionerna är inte juridiskt bindande, men praktiska att använda. Självfallet använder man den färskaste utgåvan, även om de tekniska justeringarna är små.

De elektroniska versionerna är gratis, på EU:s 23 officiella språk.




Ralf Grahn

EU: Nätpirater i skottlinjen

Den som vill veta vad Europeiska unionen vill i upphovsrättsfrågor hittar kommissionens och rådets gemensamma riktlinjer i:



RÅDETS RESOLUTION av den 1 mars 2010 om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter på den inre marknaden; publicerad i Europeiska unionens officiella tidning (EUT) 6.3.2010 C 56/1.

Rådet, som företräder medlemsländerna, betonar att inom området upphovsrätt och närstående rättigheter skadar piratkopieringen av kulturella och kreativa varor i en snabbt föränderlig digital miljö deras lagliga försäljning, hindrar framväxten av konkurrenskraftiga affärsmodeller för lagligt tillhandahållande av kulturellt och kreativt innehåll, försämrar möjligheten för rättighetsinnehavarna att få skälig ersättning och hämmar dynamiken i den europeiska kulturindustrin, som tillhandahåller ett lagligt och varierat kulturutbud av hög kvalitet (punkt 19).

Rådet efterlyser effektivare åtgärder för att bekämpa varumärkesförfalskning och piratkopiering. Här följer några centrala riktlinjer för piratjakten:

Rådet uppmanar kommissionen att närmare specificera behörighetsområdet, uppgifterna och rollen för det nyligen inrättande europeiska observationscentrumet mot varumärkesförfalskning och piratkopiering och stödja dess verksamhet genom befintliga institutionella strukturer.

Rådet uppmanar kommissionen att vid behov föreslå lämpliga ändringar för att säkra ett bättre skydd för immateriella rättigheter i enlighet med Europaparlamentets och Rådets direktiv 2004/48/EG av den 29 april 2004 om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter (IPRED).

Rådet vill förenkla den gränsöverskridande verkställigheten av domar för att säkra ett effektivt skydd för immateriella rättigheter och uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att överväga hur de kan stödja översynen av rådets förordning nr 44/2001 om domstols behörighet och verkställighet av domar på privaträttens område (Bryssel I-förordningen).

Rådet uppmanar kommissionen att analysera möjligheten att lägga fram ett ändrat förslag till direktiv om straffrättsliga åtgärder för att bekämpa varumärkesförfalskning och piratkopiering (IPRED2).

Rådet vill även stärka skyddet för upphovsrätten genom internationella handelsavtal (ACTA).



Frihetliga La Quadrature du Net anger att tyngdpunkten i nöjesbranschens lobbyverksamhet har förflyttats till Europaparlamentet: Copyright Talibans are after the European Parliament (den 22 mars 2010).




Ralf Grahn