torsdag 31 december 2009

EU: Fri rörlighet för tjänster ─ Tjänstedirektivet i Finland

Vi har tidigare tecknat en bakgrund på Grahnlaw (in English): EU Services Directive: Transposition (Sweden and Finland) (20 december 2009) och närmare beskrivit omsättningen av tjänstedirektivet i Sverige på denna blogg.

Sedan Lissabonfördraget trädde i kraft den 1 december 2009 är det artikel 26 i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt som innehåller den grundläggande bestämmelsen om den inre marknaden och den fria rörligheten (Lissabonfördraget, Europeiska unionens officiella tidning 9.5.2008 C 115/59):


TREDJE DELEN
UNIONENS POLITIK OCH INRE ÅTGÄRDER

AVDELNING I
DEN INRE MARKNADEN

Artikel 26
(f.d. artikel 14 FEG)

1. Unionen ska besluta om åtgärder i syfte att upprätta den inre marknaden eller säkerställa dess funktion i enlighet med tillämpliga bestämmelser i fördragen.

2. Den inre marknaden ska omfatta ett område utan inre gränser, där fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital säkerställs i enlighet med bestämmelserna i fördragen.

3. Rådet ska genom beslut på förslag från kommissionen fastställa de riktlinjer och villkor som är nödvändiga för att säkerställa väl avvägda framsteg inom alla berörda sektorer.




Finland

Vid presidentföredragningen den 22 december 2009 fastställdes de lagar som omsätter EU:s tjänstedirektiv i finsk rätt. Den centrala rättsakten är:



Lag om tillhandahållande av tjänster 1166/2009, och den trädde i kraft den 28 december 2009.



Viktigast bland de finländska förarbetena är regeringens proposition:

Regeringens proposition RP 216/2009 rd till Riksdagen med förslag till lagar om tillhandahållande av tjänster, om ändring av 1 § i lagen om gränsöverskridande förbudsförfarande och om ändring av 1 § i lagen om Konsumentverket (80 sidor)


De digra svenska förarbetena och det rikliga informationsmaterialet i Sverige ger vägledning med tanke på tjänstedirektivet även i Finland. (Se tidigare blogginlägg.)



Tjänstedirektivet


Avsikten är att tjänstedirektivet liksom annan EU-lagstiftning tillämpas och tolkas enhetligt i medlemsländerna. Därför behåller tjänstedirektivet och dess förarbeten en viktig roll, trots de nationella åtgärderna för genomförande:




EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2006/123/EG av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknaden, publicerat i Europeiska unionens officiella tidning 27.12.2006 L 376/36.




EU-kommissionen


EU-kommissionen erbjuder varierande information om tjänstedirektivet på engelska, franska och tyska, med Directive on services in the Internal Market som ingångssida.





Ralf Grahn



P.S. Läs FT Brussels Blog och andra utmärkta eurobloggar, behändigt samlade och uppdaterade på flerspråkiga Bloggingportal.eu, samlingspunkten för europeiska frågor från alla politikområden.

Även svenska europabloggar kan ansluta sig.

söndag 20 december 2009

Tjänstedirektivet i Sverige

Ännu ser vi inga spår av det på EU-kommissionens webbsidor, men Sverige genomför tjänstedirektivet 2006/123 i rätt tid, före den 28 december 2009. Det sker genom en lag och en förordning (samt ändringar av tretton lagar):



Lag om tjänster på den inre marknaden (SFS 2009:1079)



Förordning on tjänster på den inre marknaden (SFS 2009:1078)



Det svenska riksdagsarbetet startade genom Regeringens proposition 2008/09:187 Genomförande av tjänstedirektivet (20 maj 2009; 293 sidor), en detaljerad framställning över motiv och regler.



Näringsutskottets betänkande 2009/10:NU6 tillstyrkte godkännande av propositionen, med en lagteknisk ändring av förslaget beträffande tullagen. Webbsidan Näringsutskottets betänkande 2009/10:NU6 visar samtliga ändringsförfattningar.



Riksdagen biföll utskottets förslag den 4 november 2009, och riksdagsskrivelsen 2009/10:18 är avfattad samma dag.




Informationsmaterial



För myndighterna har Utrikesdepartementet publicerat broschyren: Nya regler för tjänstesektorn – så påverkas myndigheter och kommuner av tjänstedirektivet (augusti 2009; 26 sidor), men det finns även informationsbroschyrer riktade till andra målgrupper.




Utrikesdepartementet upprätthåller webbsidor med riktligt material om den fria rörligheten för tjänster, med länkar och vidare länkar till bland annat följande frågor:

• Tjänstedirektivet
• Nyhetsbrev om tjänstedirektivet
• Genomförandet i Sverige
• Internal Market Information System
• Kontaktpunkten
• Bakgrund
• Tjänstesektorn i Sverige och EU
• Ekonomiska effekter
• Frågor och svar/allmänt
• Frågor och svar för företagare
• Frågor och svar för konsumenter
• Frågor och svar om juridiken
• Frågor och svar om IMI och myndighetssamarbetet
• Frågor och svar om kontaktpunkten



Även Kommerskollegium erbjuder webbinformation, med Om tjänstedirektivet som ingångssida.



Officiellt



EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2006/123/EG av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknaden, publicerat i Europeiska unionens officiella tidning 27.12.2006 L 376/36.




EU-kommissionen


EU-kommissionen erbjuder varierande information om tjänstedirektivet på engelska, franska och tyska, med Directive on services in the Internal Market som ingångssida.



En del av den tillgängliga informationen har jag presenterat på min engelska blogg Grahnlaw: EU Services Directive: Transposition (Sweden and Finland) (20 december 2009).




Ralf Grahn



P.S. Bloggaggregatorn Bloggingportal.eu samlar inlägg från nästan 500 eurobloggar på olika språk. Du kan läsa, kommentera inläggen på bloggarna och anmäla nya bloggar om EU-frågor

onsdag 18 november 2009

1400 inlägg om Europeiska unionen

Min engelska blogg Grahnlaw har nu publicerat mer än 1400 inlägg om europapolitik och europarätt. Juridiken i och politiken kring Lissabonfördraget har länge varit en tyngdpunkt. Just nu är övergången till det nya fördraget aktuell, inklusive de nya topptjänsterna och andra beslut för att genomföra bestämmelserna i praktiken.

Grahnlaw kan beskrivas som ett virtuellt bibliotek i EU-frågor, eftersom inte enbart de aktuella artiklarna, utan några hundra skilda webbinlägg dagligen drar till sig besökare, som vill hitta fakta eller opinioner om Europeiska unionen.

EU-institutionerna, nationella förvaltningar, undervisning och forskning, journalistik, företag och organisationer är representerade bland besökarna. Intresserade EU-medborgare utgör en betydande läsargrupp. Största delen av läsarna kommer från Europa och Nordamerika.



Jag känner en viss glädje över att Grahnlaw (in English) har utvecklats till en av de ledande europabloggarna i världen.



Ralf Grahn



J.K. Den flerspråkiga Bloggingportal.eu samlar redan 481 europabloggar. Läs och diskutera vår gemensamma europeiska framtid.

torsdag 2 april 2009

Bloggingportal.eu samlar eurobloggarna

Jag har lagt till de senaste posterna från Bloggingportal.eu till höger för att de ska vara lätt åtkomliga för alla som är intresserade av Europeiska frågor och Europeiska unionen.

Europavalet närmar sig och kampanjerna kör i gång. Det är skäl att följa med och delta i diskussionen på europeisk nivå.

Du kan anmäla din egen blogg eller föreslå en lämplig euroblogg.

Här är några rader jag tecknade ned på min engelska blogg Grahnlaw:


Euroblogging: Expanding Bloggingportal.eu

Two months have gone since I wrote about the launch of the Euroblog aggregator Bloggingportal.eu.

During this time, checking Bloggingportal.eu has become a daily habit for me, a handy way to scan about a hundred daily posts and to read the ones I find interesting (and have time for). I can also check the preferences highlighted by the editors.

I now have the latest post headlines appearing visibly on my own blog.

In two months the multilingual Bloggingportal.eu has expanded by almost 19 per cent, by 53 blogs (from 281 to 334).


Act now!

There is still room for expansion, I think. Bloggers can submit their own blog on European affairs or they can suggest a suitable blog for inclusion. Please, do.

***

The initiators and editors of Bloggingportal.eu are doing a great job in creating the European public space.


Ralf Grahn

fredag 20 februari 2009

Förkommersiell upphandling

Kommissionen

Innovationerna är en ödesfråga för Europa i den ekonomiska konkurrensen, vilket en arbetsgrupp ledd av Esko Aho helt riktigt konstaterade i sin rapport till Europeiska unionen. Ett av arbetsgruppens förslag var att använda offentlig upphandling som drivkraft för utvecklingen.
Kommissionen har publicerat meddelandet Förkommersiell upphandling: Att driva på innovation för att få offentliga tjänster av hög kvalitet i Europa (Bryssel den 14.12.2007 KOM(2007) 799 slutlig). I meddelandet granskade kommissionen behovet av att öka innovationerna i den offentliga sektorn och presenterade en modell för hur forsknings- och utvecklingstjänster kan bidra till att förbättra tjänsterna. Meddelandet var ett inledande inlägg i diskussionen om hur den förkommersiella upphandlingen kan bidra inom ramen för existerande regler.


En annan intressant handling med tanke på ämnet är kommissionens meddelande Ett pionjärmarknadsinitiativ för Europa (Bryssel den 21.12.2007 KOM(2007) 860 slutlig). Meddelandet (Lead Market Initiative) utförde en kartläggning av marknader med potential att gå i täten, och det uppmanade till åtgärder för att snabbt forma ambitiösa handlingsplaner.


Särskilt med tanke på offentlig upphandling är det skäl att nämna kommissionens Guide on dealing with innovative solutions in public procurement ─ 10 elements of good practice (Brussels, 3.2.2007
SEC(2007) 280). Ett kort citat för att klargöra syftet:


This guide focuses on public procurement as part of a broader innovation strategy and explains how public procurement can motivate innovation. It complements previous and ongoing efforts to promote environmental technologies through public procurement procedures. Further actions will follow in order to address the still unexploited opportunities in Europe for procurement of R&D services, where benefits and costs are shared between the public authorities and the suppliers (i.e. pre-commercial procurement). In this context, it is important to note that procurement policy alone is not sufficient to encourage a wider uptake of innovation. Other framework conditions need to be in place. To have the greatest impact, then, public procurement for innovation needs to be part of a general innovation policy. What is needed is a system providing for education, for research, for finance, for knowledge transfer and support for small business, for intellectual property management and for a high quality regulatory environment.



***

Europaparlamentet

Den 3 februari antog Europaparlamentet en resolution om förkommersiell upphandling för att driva på innovation för att få offentliga tjänster av hög kvalitet i Europa (P6_TA(2009)0037). Europaparlamentet uppmanar kommissionen att slå samman de olika strategierna till en enda politik för offentlig upphandling i syfte att uppmuntra innovation genom offentlig upphandling, förkommersiell upphandling, utveckling av pionjärmarknader samt tillväxt för små och medelstora företag genom offentlig upphandling.

Europaparlametet fastslog att de konkreat åtgärderna ligger på regeringarnas ansvar i medlemsländerna. I resolutionen hänvisar EP till de undantag som upphandlingsdirektiven 2004/18/EG och 2004/17/EG medger.


Ralf Grahn

söndag 8 februari 2009

Statligt stöd för små och medelstora företag

Den ekonomiska krisen har fått regeringarna att lansera stimulans- och räddningspaket av varierande slag. Faran är att stöd för inhemska företag diskriminerar mot andra bolag inom Europeiska unionen (Europeiska ekonomiska samarbetsområdet) och stör den inre marknaden.

Kommissionen har haft händerna fulla att granska nya statliga stöd, så att de ger möjligheter för sunda företag att klara sig genom krisen utan att snedvrida konkurrensen på den inre marknaden alltför mycket.

Ett led i kommissionens ansträngningar är den färska handboken om statligt stöd till små och medelstora företag, inklusive tillåtna temporära stöd.

I nuet finns handboken enbart på engelska, även om översättningar till andra EU-språk har utlovats:

Handbook on Community state aid rules for SMEs, including temporary state aid measures to support access to finance in the current financial and economic crisis (42 sidor).

Handboken är en grundlig framställning om stödreglerna så den är av intresse främst för dem som har ett yrkesmässigt intresse: tjänstemän, företagarorganisationer samt små och medelstora företag, liksom deras rådgivare.

Handboken om statligt stöd kan hämtas här:

http://ec.europa.eu/competition/state_aid/studies_reports/sme_handbook.pdf


Ralf Grahn

fredag 6 februari 2009

Erfarenheter av upphandlingslagen i Finland

När Finlands Riksdag antog den nya lagstiftningen om upphandling förutsatte den att regeringen redogör för effekterna och anger eventuella ändringsbehov. Upphandling i samarbete mellan kommuner och den tredje sektorns roll som producent av social- och hälsovårdstjänster var frågor som Riksdagen ville få mer klarhet om.

Den nya upphandlingslagstiftningen i Finland består av de så kallade upphandlingslagen (348/2007), officiellt lagen om offentlig upphandling, och den så kallade försörjningslagen (349/2007), officiellt lagen om upphandling på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster.

De nya lagarna trädde i kraft den 1 juni 2007 tillsammans med statsrådets förordning om offentlig upphandling (614/2007) som innehåller bestämmelser om annonseringsförfarandet och om statistikföring.

Regeringen utredde både myndigheternas och företagarnas erfarenheter under det första året rätt grundligt inför redogörelsen till Riksdagen.

Regeringen anser att ett år en kort tid för en djupare analys av reformbehov, men Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen (SRR 7/2008 rd) ger en systematisk bild av hur de nya lagarna fungerar. Procedurerna har utvecklats och myndigheterna har blivit bättre på att sköta upphandlingen. Å andra sidan upplever både förvaltningen och företagen – särskilt små och medelstora företag – att förfarandena är tungrodda.

Redogörelsen ägnar särskild uppmärksamhet åt upphandlingen av social- och hälsovårdstjänster, där kvalitet och mänskliga faktorer är viktiga. Regeringen ger exempel på hur kvalitativa kriterier kan användas i upphandlingen.

Redogörelsen hänvisar till utredningar och reformer som är på gång både i Finland och inom Europeiska unionen.

Redogörelsen hittar man via www.riksdagen.fi via Riksdagsärenden och dokument, eller direkt:

http://www.eduskunta.fi/triphome/bin/thw/?${APPL}=akirjat_ru&${BASE}=akirjat_ru&${THWIDS}=0.17/1233894377_59108&${TRIPPIFE}=PDF.pdf

De 30 länderna inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) har samma EU-direktiv som bas och de praktiska frågorna är i mycket gemensamma. Redogörelsen om upphandlingslagen har därför intresse som referens även utanför Finlands gränser.

Ralf Grahn

P.S. Jag behandlar Europeiska gemenskapens upphandlingsdirektiv 2004/18/EG, andra frågor om offentlig upphandling och EU-fördragen (Lissabonfördraget) i detalj i min engelska blogg

http://grahnlaw.blogspot.com

Mot en europarättslig bakgrund rör jag mig närmare det nationella planet i Finland och Sverige här och i min finska blogg

http://eurooppaoikeus.blogspot.com

fredag 30 januari 2009

Upphandling 2008 i Finland

Den nya lagstiftningen om offentlig upphandling i Finland trädde i kraft den 1 juni 2007. Genom upphandlingslagen (348/2007), försörjningslagen (349/2007) och upphandlingsförordningen (6142007) infördes Europeiska gemenskapens (Europeiska unionens) direktiv 2004/18/EG och 2004/17/EG i nationell rätt.

År 2008 var därför det första hela år som den nya lagstiftningen on upphandling var i kraft i Finland. Totalt publicerades 19 713 upphandlingsannonser till ett värde av 14 miljarder euro (i verkligheten mer, eftersom många av EU-annonserna inte innehöll prisuppgifter)..

De stora kontrakten som överstiger EU:s tröskelvärden annonseras i TED (Tenders Electronics Daily), men de betydligt lägre nationella tröskelvärdena har en stor betydelse.

Omkring två tredjedelar (13 988) av annonserna var nationella och deras sammanlagda värde var 6 miljarder euro.

De flesta annonserna publicerades av kommuner, samkommuner och andra regionala myndigheter, men värdena för både statliga myndigheters och övriga upphandlingsenheters avtal var nästan lika stora.

De nationella upphandlingsannonserna publiceras på den elektroniska upphandlingskanalen HILMA:

http://www.hankintailmoitukset.fi/sv/

Det finns ett kort referat om upphandlingsstatistiken 2008 på svenska:

http://www.hankintailmoitukset.fi/sv/news/2008_upphandlingsstatistiken

Själva statistiken finns enbart på finska:

http://www.hankintailmoitukset.fi/fi/docs/tilastot_2008

Källa: HILMA – Julkiset hankinnat: HILMAssa julkaistut hankintailmoitukset 1.1.2008 – 31.12.2008 (statistik 12.1.2009)


Ralf Grahn

måndag 26 januari 2009

Europeiska unionen: Grönlandsfördraget

Grönland hör till Danmark. År 1979 fick Grönland självstyrelse (hjemmestyre) och 1982 ordnades en folkomröstning där befolkningen uttalade sin vilja att lämna Europeiska gemenskaperna.

Eftersom Grönland inte var medlem i de Europeiska gemenskaperna, var resultatet inte ett utträde ur EG i ordets egentliga bemärkelse, utan en minskning av det territoriella tillämpningsområdet för EG:s primär- och sekundärrätt. (Färöarna har stått utanför hela tiden Danmarks har varit medlem.)

Moderlandet Danmark förhandlade som EG-medlem fram ett avtal om Grönlands framtida ställning.

Grönlands ställning ändrades genom ett fördrag och ett protokoll, undertecknade 1984 och i kraft sedan den 1 januari 1985.


***


Grönlandsfördraget och Grönlandsprotokollet

Fördraget om ändring av fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna med avseende på Grönland, undertecknat 13.3.1984, publicerat EGT 1.2.1985 L 29/1.

Eftersom EG:s officiella tidning inte finns tillgänglig i elektronisk form för denna tid, återges det så kallade Grönlandsfördragets innehåll via Retsinformation.dk som en del av lagen om ändring av Grönlands ställning i förhållande till EG. Även Grönlandsprotokollet återges i sin ursprungliga lydelse:

https://www.retsinformation.dk/Forms/R0710.aspx?id=72048

Lov om ændring af Grønlands status i forhold til EF m.v.

VI MARGRETHE DEN ANDEN, af Guds Nåde Danmarks Dronning, gør vitterligt: Folketinget har vedtaget og Vi ved Vort samtykke stadfæstet følgende lov:

§ 1
Traktat af 13. marts 1984 om ændring af traktaterne om oprettelse af de europæiske Fællesskaber for så vidt angår Grønland kan ratificeres på Danmarks vegne.

§ 2
I lov nr. 447 af 11. oktober 1972 om Danmarks tiltrædelse af De europæiske Fællesskaber foretages følgende ændringer:

1. I § 4 indsættes efter nr. 9:
10. Traktat af 13. marts 1984 om ændring af traktaterne om oprettelse af De europæiske Fællesskaber for så vidt angår Grønland.'
2. Efter § 8 indsættes:
»§ 9. Grønland har status af oversøisk område i henhold til EØF-traktatens 4. del. Loven finder kun anvendelse for Grønland, hvor dette følger af forpligtelser i henhold til den i § 4, nr. 10, nævnte traktat.«
I bilag til samme lov foretages følgende ændring:
Den i bilaget til nærværende lov indeholdte traktat m.v. indføjes som nyt bilag 3 til Lov om Danmarks tiltrædelse af De europæiske Fællesskaber.

§ 3
I toldloven, jfr. lovbekendtgørelse nr. 659 af 15. december 1982, som ændret ved lov nr. 148 af 11. april 1984, foretages følgende ændringer:

1. § 1, stk. 2, affattes således:
»Stk. 2. Toldområdet omfatter ikke Færøerne og Grønland.«
2. § 20 affattes således:
»§ 20. Fritaget for told er endvidere varer, der har oprindelse på Færøerne og i Grønland.«
3. § 129, stk. 2, ophæves.

§ 4
Stk. 1. Bestemmelser i love, anordninger, bekendtgørelser m.v., der gælder for Grønland til opfyldelse af EF-forpligtelser, finder fortsat anvendelse, indtil de ophæves eller ændres.
Stk. 2. Vedkommende minister kan ophæve eller ændre lovbestemmelser som nævnt i stk. 1, hvor særlige grønlandske forhold tilsiger det.

§ 5
Loven træder i kraft den 1. januar 1985, § 1 dog ved bekendtgørelsen i Lovtidende. Ministeren kan bestemme, at enkelte bestemmelser i loven træder i kraft på et senere tidspunkt.
Bilag 3
til
Lov om Danmarks tiltrædelse af
De europæiske Fællesskaber
TRAKTAT
om ændring af traktaterne om oprettelse af De europæiske Fællesskaber
for så vidt angår Grønland

-----
UNDER HENVISNING TIL artikel 96 i Traktaten om oprettelse af Det europæiske Kul- og Stålfællesskab,

UNDER HENVISNING TIL artikel 236 i Traktaten om oprettelse af Det europæiske økonomiske Fællesskab,

UNDER HENVISNING TIL artikel 204 i Traktaten om oprettelse af Det europæiske Atomenergifællesskab og

UD FRA FØLGENDE BETRAGTNINGER:

Kongeriget Danmarks regering har forelagt Rådet et forslag til ændring af Traktaterne om oprettelse af De europæiske Fællesskaber med henblik på, at disse traktaters anvendelse på Grønland bringes til ophør, samt på, at der etableres en ny ordning for forbindelserne mellem Fællesskaberne og Grønland;

på grund af Grønlands særlige karakter bør dette forslag imødekommes ved, at der indføres en ordning, som gør det muligt at opretholde nære og varige forbindelser mellem Fællesskaberne og Grønland samt at tage hensyn til deres gensidige interesser, navnlig behovet for Grønlands udvikling;

den ordning, der gælder for de oversøiske lande og territorier, og som er fastsat i fjerde del af Traktaten om oprettelse af Det europæiske økonomiske Fællesskab, danner en passende ramme for omtalte forbindelser, men der må for Grønlands vedkommende fastsættes supplerende bestemmelser;

HAR VEDTAGET ved fælles aftale at fastlægge en ny ordning, der skal finde anvendelse på Grønland, og har med dette mål for øje som befuldmægtigede udpeget:

-----
SOM, efter at have udvekslet deres fuldmagter og fundet dem i god og behørig form, er blevet enige om følgende:

Artikel 1
I artikel 79, stk. 2, litra a), i Traktaten om oprettelse af Det europæiske Kul- og Stålfællesskab indsættes følgende afsnit:
»Denne Traktat finder ikke anvendelse på Grønland.«

Artikel 2
Benævnelsen »Danmark« indføjes i artikel 131, stk. 1, første punktum, i Traktaten om oprettelse af Det europæiske økonomiske Fællesskab.

Artikel 3
1. I fjerde del af Traktaten om oprettelse af Det europæiske økonomiske Fællesskab indsættes følgende artikel:
»Artikel 136 a
Bestemmelserne i artikel 131-136 finder anvendelse på Grønland, medmindre andet følger af de særlige bestemmelser for Grønland, der er fastsat i den protokol om den særlige ordning for Grønland, der er knyttet som bilag til denne Traktat.«
2. Den til denne Traktat knyttede protokol om den særlige ordning for Grønland knyttes som bilag til Traktaten om oprettelse af Det europæiske økonomiske Fællesskab. Protokol nr. 4 om Grønland, der er knyttet som bilag til tiltrædelsesakten af 22. januar 1972, ophæves.

Artikel 4
Grønland optages på den i bilag IV til Traktaten om oprettelse af Det europæiske økonomiske Fællesskab angivne fortegnelse.

Artikel 5
I artikel 198, stk. 3, litra a), i Traktaten om oprettelse af Det europæiske Atomenergifællesskab indsættes følgende afsnit:
»Denne Traktat finder ikke anvendelse på Grønland.«

Artikel 6
1. Denne Traktat skal ratificeres af de høje kontraherende parter i overensstemmelse med deres forfatningsmæssige bestemmelser. Ratifikationsinstrumenterne deponeres hos Den italienske Republiks regering.
2. Denne Traktat træder i kraft den 1. januar 1985. Er ikke alle ratifikationsinstrumenterne deponeret inden nævnte dato, træder denne traktat i kraft den første dag i den måned, der følger efter deponeringen af ratifikationsinstrumentet fra den signatarstat, der som den sidste opfylder denne formalitet.
Denne Traktat, udarbejdet i eet eksemplar på dansk, engelsk, fransk, græsk, irsk, italiensk, nederlandsk og tysk, hvilke otte tekster har samme gyldighed, deponeres i Den italienske Republiks regerings arkiver. Denne regering fremsender en bekræftet afskrift til hver af de øvrige signatarstaters regeringer.

TIL BEKRÆFTELSE HERAF har undertegnede befuldmægtigede underskrevet denne Traktat.
Udfærdiget i Bruxelles, den 13. marts 1984.

-----

PROTOKOL
om den særlige ordning for Grønland

Artikel 1
1. Behandlingen ved indførsel til Fællesskabet af varer, der har oprindelse i Grønland og omfattes af den fælles markedsordning for fiskerivarer, skal, under overholdelse af den fælles markedsordning, ske under fritagelse for told og afgifter med tilsvarende virkning samt under fritagelse for kvantitative restriktioner og foranstaltninger med tilsvarende virkning, såfremt Fællesskabet i medfør af en aftale mellem Fællesskabet og den kompetente myndighed for Grønland får tilfredsstillende adgangsmuligheder til de grønlandske fiskerizoner.
2. Alle foranstaltninger vedrørende importordningen for nævnte varer, herunder foranstaltninger med henblik på vedtagelsen af sådanne foranstaltninger, vedtages efter fremgangsmåden i artikel 43 i Traktaten om oprettelse af Det europæiske økonomiske Fællesskab.

Artikel 2
Kommissionen forelægger for Rådet, der træffer afgørelse med kvalificeret flertal, forslag om de overgangsforanstaltninger, den anser for nødvendige som følge af den nye ordnings ikrafttræden, vedrørende bevarelse af rettigheder, som er erhvervet af personer i den periode, hvor Grønland var medlem af Fællesskabet, og vedrørende afklaring af situationen med hensyn til Fællesskabets finansielle støtte til Grønland i nævnte periode.

Artikel 3
I bilag I til Rådets afgørelse af 16. december 1980 om de oversøiske landes associering med Det europæiske økonomiske Fællesskab indsættes:
6. Særligt folkesamfund inden for kongeriget Danmark:
- Grønland.'

***


Vi återkommer till Danmark, Grönland och Europeiska unionen.


Ralf Grahn