torsdag 23 februari 2017

Överhusets inre marknad

Den 13 april 2011 publicerade Europeiska kommissionen sitt åtgärdspaket för att ge utvecklingen av den inre marknaden ny dynamik:  

Tolv åtgärder för att stimulera tillväxten och stärka förtroendet för inre marknaden ”Gemensamma insatser för att skapa ny tillväxt”
Bryssel den 13.4.2011 KOM(2011) 206 slutlig (26 sidor)


Relaunching the Single Market

Vi kan studera rapporten från det brittiska överhuset (House of Lords, European Union Committee, 15th Report of Session 2010–11) nästan som en del av mottagandet av inremarknadsakten, eftersom parlamentets rapport publicerades blott en dryg vecka tidigare, den 4 april 2011:

Re-launching the Single Market; HL Paper 129 (63 sidor)

I bakgrunden fanns från 2010 professor Mario Montis rapport En ny strategi för den inre marknaden i ekonomins och samhällets tjänst för Europa, Europaparlamentets resolution om förverkligandet av en inre marknad för konsumenter och medborgare P7_TA(2010)0186  (baserad på Louis Grechs IMCO-betänkande)  och kommissionens grönbok På väg mot en inre marknadsakt KOM(2010) 608.


Nystart på marknadens villkor  

Det brittiska överhusets EU-kommitté har under årens lopp publicerat ett stort antal klartänkta och välskrivna rapporter om viktiga frågor för Europeiska unionens utveckling.

I många avseenden kunde även denna rapport användas som ett lärorikt sammandrag om hur den europeiska inre marknaden kom till och fungerar.

EU-kommittén är även ärlig nog att välja sida när det gäller den historiska kompromiss Mario Monti föreslog mellan dynamiska marknadsreformer och socialt hänsynstagande (diskussion s. 14-17):

36. The relationship between the economic and social aspects of the EU is complex and politically charged. While the social aspect is important, we believe that it should not be seen as trade-off against market liberalisation. Any proposal on either aspect should be treated strictly on its merits. The case should be made separately for the economic benefits of the Single Market, especially given the urgent need for all Member States to stimulate growth in the aftermath of the financial crisis.

37. We believe a more fruitful approach is that advocated by the European Parliament Committee on the Internal Market and Consumer Affairs, in regarding citizens simultaneously as entrepreneurs, workers and consumers, and therefore as beneficiaries of the Single Market. Member States and the European Institutions should make the case strongly that it presents an opportunity rather than a threat.    

En tradition av nationell samsyn i Storbritannien om att politiskt driva på en inre marknad på företagens villkor är sålunda riktig att marknadsreformer på egna meriter bidrar till tillväxt och jobb. En dynamisk arbetsmarknad med hög sysselsättning ökar skatteintäkterna samt minskar motståndet mot marknader och behovet av social kompensation för arbetslöshet.  


Hållbart resonemang?

Vi kan dock fråga oss om lordernas resonemang är hållbart  med hänsyn till den Europeiska union medlemsländerna genom fördrag har åtagit sig att förverkliga.

Överhusets argumentering har i mitt tycke slagsida eftersom det kringgår grundfördragen, eller åtminstone en lojal tolkning av dem.

Sedan Lissabonfördraget sammanfattas Europeiska unionens viktigaste syften i EU-fördragets 3 artikel, där artikel 3.3 lägger grunden för en “social marknadsekonomi med hög konkurrenskraft”.

De allmänna (horisontella) bestämmelserna i EUF-fördragets avdelning II är avsedda att integreras i all verksamhet (inte isoleras som överhuset gör på samma sätt som brittiska regeringar och medier medvetet blundar). Det gäller bland annat den så kallade socialklausulen, artikel 9:

Artikel 9 EUF-fördraget

Vid fastställandet och genomförandet av sin politik och verksamhet ska unionen beakta de krav som är förknippade med främjandet av hög sysselsättning, garantier för ett fullgott socialt skydd, kampen mot social utestängning samt en hög utbildningsnivå och en hög hälsoskyddsnivå för människor.
 
Vad fördragen har förenat - den sociala marknadsekonomin och socialklausulen - får lorderna inte skilja åt.


Hur lätt de sociala aspekterna glöms bort även i Norden ser vi i det brev som David Cameron tillsammans med åtta andra statsministrar skickade till ordförandena för Europeiska rådet och kommissionen den 18 mars 2011 (återgivet på rapportens sidor 60-62). Snarast tyder väl “outdated growth model” och “barriers to future prosperity” samt “reduce the overall burden of EU regulation” på en aktiv vilja att förtränga de sociala aspekterna när den inre marknaden förverkligas.  


Ralf Grahn

måndag 20 februari 2017

Inremarknadsaktens tolv hävstänger (nyckelåtgärder)

EU-institutionernas - rådet, Europeiska rådet och Europaparlamentet - ställningstaganden rörande grönboken behandlade jag på min finska blogg Eurooppaoikeus i tio inlägg (med start här), men återkommer till denna fas på svenska eller engelska enbart om jag ser konkret efterfrågan.  

Bland femtio förslag hade kommissionen efter det offentliga samrådet valt tolv “hävstänger” (nyckelåtgärder) att leda fram till beslut före slutet av 2012, för att på så sätt uppmärksamma den inre marknadens 20-årshögtid:
Tolv åtgärder för att stimulera tillväxten och stärka förtroendet för inre marknaden ”Gemensamma insatser för att skapa ny tillväxt”
Bryssel den 13.4.2011 KOM(2011) 206 slutlig (26 sidor)
Efter den korta presentationen av Inremarknadsakten - på engelska Single Market Act SMA - kan vi konstatera att de tolv hävstängerna eller nyckelåtgärderna (enligt sammandraget på sidorna 24-25) var:  

1 Lagstiftning som gör det lättare för riskkapitalfonder som är etablerade i en medlemsstat att fritt investera i en annan medlemsstat utan några hinder eller ytterligare krav.

2 Modernisering av lagstiftningen om erkännande av yrkeskvalifikationer.

3 Lagstiftning som inrättar ett enhetligt patentskydd för största möjliga antal medlemsstater samt ett enhetligt tvistlösningssystem. Målsättningen är att 2013 utfärda de första EU-patenten.

4 Lagstiftning om alternativ tvistlösning. Denna åtgärd omfattar även e-handeln.

5 Översyn av det europeiska standardiseringssystemet för att utvidga det till att även omfatta tjänster och göra standardiseringsförfarandena mer effektiva, dynamiska och välförankrade.  

6 Lagstiftning om energi- och transportinfrastruktur för att fastställa och utveckla strategiska projekt av intresse för EU och garantera driftskompatibilitet och intermodalitet.

7 Lagstiftning som säkerställer ömsesidigt erkännande av e-identifiering och e-autentisering inom hela EU och översyn av direktivet om elektroniska signaturer.  

8 Lagstiftning som inrättar en EU-ram för att främja utvecklingen av solidariska investeringsfonder

9 Översyn av energiskattedirektivet för att olika energikällor ska behandlas på likvärdigt sätt i syfte att bättre beakta varors energiinnehåll och deras koldioxidutsläpp.

10 Lagstiftning som syftar till att förbättra och stärka genomförandet, tillämpningen och den praktiska efterlevnaden av direktivet om utstationering av arbetstagare, samt lagstiftning som klarlägger utövandet av etableringsrätten, rätten att tillhandahålla tjänster och de grundläggande sociala rättigheterna

11 Förenkling av redovisningsdirektiven

12 Omarbetning och uppdatering av lagstiftningen för offentlig upphandling


Ralf Grahn

söndag 19 februari 2017

Inremarknadsakten

Europeiska kommissionens inventarium av hela 50 möjliga åtgärder för att utveckla den inre marknaden hade hösten 2010 publicerats i grönboken:

Att skapa en verkligt konkurrenskraftig social marknadsekonomi
Femtio förslag för att arbeta, driva företagsverksamhet och handel bättre tillsammans
Bryssel den 27.10.2010 KOM(2010) 608 slutlig (47 sidor)

Kommissionens utlovade sida med svaren från det offentliga samrådet har gått upp i rök, så för den intresserade kvarstår det redigerade sammandraget på engelska, publicerat samma dag som inremarknadsakten:

Av kommissionens sidor om inremarknadsakten återstår en bantad och i praktiken engelsk version - Single Market Act - även om vårt språkval är svenska.


Inremarknadsakten KOM(2011) 206
Bland femtio förslag hade kommissionen efter det offentliga samrådet valt tolv “hävstänger” (nyckelåtgärder) att leda fram till beslut före slutet av 2012, för att på så sätt uppmärksamma den inre marknadens 20-årshögtid:
Tolv åtgärder för att stimulera tillväxten och stärka förtroendet för inre marknaden ”Gemensamma insatser för att skapa ny tillväxt”
Bryssel den 13.4.2011 KOM(2011) 206 slutlig (26 sidor)

Vare sig det var betydelsen eller tiden som dikterade urvalet (utan att glömma resten av förslagen på bordet), så förklarade den Europeiska kommissionen (s. 3-4), bland annat med hänvisning till Europeiska rådets slutsatser (EUCO 10/11, punkt 7):

Kommissionen har beslutat om tolv åtgärder som ska fungera som hävstänger, vilka fastställts på grundval av resultaten av det offentliga samrådet, Europaparlamentets betänkanden, rådets slutsatser och yttranden från regionkommittén samt ekonomiska och sociala kommittén. För att främja tillväxten och stärka allmänhetens förtroende har kommissionen föreslagit att EU fram till 2012 fastställer en nyckelåtgärd för var och en av dessa åtgärder.

Kommissionen kommer under 2011 att lägga fram de lagstiftningsförslag som krävs för att genomföra dessa nyckelåtgärder så att parlamentet och rådet kan leva upp till Europeiska rådets uppmaning att anta ett första paket med prioriterade åtgärder för att vid utgången av 2012 kunna lansera en ny strategi för inre marknaden.


Ralf Grahn

lördag 28 januari 2017

På väg mot en inre marknadsakt (2010)

Hösten 2010 publicerade Europeiska kommissionen ett inventarium av möjliga åtgärder för att utveckla den inre marknaden i grönboken:


Att skapa en verkligt konkurrenskraftig social marknadsekonomi
Femtio förslag för att arbeta, driva företagsverksamhet och handel bättre tillsammans
Bryssel den 27.10.2010 KOM(2010) 608 slutlig (47 sidor)

Hela femtio potentiella förslag fördes fram för offentligt samråd, där kommissionen önskade se alla bidrag senast den 28 februari 2011 på de webbsidor som skapats för den inre marknadsakten.


Kommissionens avsikt var att forma diskussionsunderlaget till en (strategisk) handlingsplan för att förbättra den inre marknaden (s. 37):


När den offentliga debatten avslutats hoppas kommissionen att samtliga EU-institutioner, med utgångspunkt i debattresultaten, kommer att engagera sig för att i början av år 2011 göra den här akten och dess 50 åtgärder till en definitiv handlingsplan för perioden 2011–2012. Med ett genomförande av akten blir den inre marknadens tjugoårsjubileum i slutet av 2012 en dynamisk händelse.

Sisyfosarbete?


Efter alla dessa år återvänder jag till kommissionens sammanställning av möjliga åtgärder på den inre marknaden med en känsla att det kan vara nyttigt att se hur mångskiftande uppgifterna är för att harmonisera reglerna för handeln över de nationella gränserna i Europa.


Det känns inte särskilt vettigt att kommentera femtio mer eller mindre konkreta åtgärder som en helhet eller skilt för sig, innan de konkretiseras någon gång i framtiden.


Avsaknaden av prioriteringar gör det svårt att uppleva åtgärdsförteckningen som en strategi.


Igen drabbas jag av tanken att tillnärmningen av nationella lagar, regler och handlingssätt i Europeiska unionen och Europeiska ekonomiska samarbetsområdet är ett sisyfosarbete som i bästa fall i snigelfart kan leda till blygsamma resultat.


Borde vi inte på flera naturliga områden skapa uniforma regler för en europeisk stormarknad för att infria förväntningar om ekonomisk dynamik, kraftig tillväxt och sug på arbetsmarknaden?


Ralf Grahn

onsdag 25 januari 2017

Monti, Europaparlamentet och rådet för utveckling av den inre marknaden (2010)


Vi har följt med utvecklingen av den inre marknaden i två blogginlägg - del ett och del två - som tittade på den rapport professor Mario Monti Europadagen 2010 överlämnade till den Europeiska kommissionens ordförande José Manuel Barroso: En ny strategi för den inre marknaden i ekonomins och samhällets tjänst i Europa.

I Europaparlamentet  ledde utskottsbetänkandet och plenardebatten fram till en resolution av den 20 maj 2010 om förverkligandet av en inre marknad för konsumenter och medborgare P7_TA(2010)0186. Två korta presentationer på engelska på hittar du på Grahnlaw: introduktion och fortsättning.

Medlemsländernas ställningstaganden citerade jag på Eurooppaoikeus på finska, men på svenska hittar du de motsvarande texter i slutsatserna från rådet för ekonomiska och finansiella frågor den 16 februari 2010 (6477/10), från konkurrenskraftsrådet (inre marknaden, industri och forskning) den 1-2 mars 2010 (6983/1/10 REV 1) och från Europeiska rådet den 17 juni 2010 (EUCO 13/1/10 REV 1).

På väg mot en inre marknadsakt

Monti, Europaparlamentet och medlemsländerna hade alla riktat blickarna mot den Europeiska kommissionen. Hur skulle EU:s beredningsapparat svara på förväntningarna?

Europeiska kommissionens svarade på hösten genom att publicera en av milstolparna för utvecklingen av den inre marknaden under 2010-talet, nämligen meddelandet:

Att skapa en verkligt konkurrenskraftig social marknadsekonomi
Femtio förslag för att arbeta, driva företagsverksamhet och handel bättre tillsammans
Bryssel den 27.10.2010 KOM(2010) 608 slutlig (47 sidor)   

***

Med det perspektiv de gångna åren kanske ger, ska vi återvända till meddelandet På väg mot en inre marknadsakt på Grahnlaw (engelska), Eurooppaoikeus (finska) och på svenska här på Grahnblawg.


Ralf Grahn

onsdag 11 januari 2017

EU i blåsväder

Hobbes är här igen. De geopolitiska utmaningarna har tornat upp sig medan den inre splittringen i Europeiska unionen har ökat.

Eftersom de europeiska nationalstaterna tidigare har varit katastrofalt kortsynta, är skäl att fråga sig vad de borde göra för att förvandla EU från offer till en konstruktiv spelare.  Det försöker jag göra i artikeln Myopia or Utopia?

Den ingår i tidningen New Europes specialnummer Our World in 2017, där ett hundratal artiklar ger en bild av läget och handlingsberedskapen i Europeiska unionen och världen.


Ralf Grahn

söndag 8 januari 2017

En humanistisk inre marknad?

I två blogginlägg - del ett och del två - tittade vi på den rapport som professor Mario Monti Europadagen 2010 överlämnade till den Europeiska kommissionens ordförande José Manuel Barroso: En ny strategi för den inre marknaden i ekonomins och samhällets tjänst i Europa.


Konsumenter och medborgare

Jämsides med Montis utredningsarbete beredde Europaparlamentet på eget initiativ ett betänkande om om förverkligandet av en inre marknad för konsumenter och medborgare. Föredragande i utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (IMCO) var Louis Grech. Betänkandet A7-0132/2010 stod färdigt den 3 maj 2010 för behandling in plenum.


Plenardebatt i Europaparlamentet

Förslaget till resolution avancerade snabbt till plenardebatt som hölls den 19 maj, visserligen som en gemensam debatt om fyra betänkanden om Europa 2020-strategin (EU2020), sammanhållningspolitik, ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft (från s. 67 i diskussionsprotokollet):

– betänkandet av Lambert van Nistelrooij, för utskottet för regional utveckling, om hur synergieffekterna av medel öronmärkta för forskning och innovation enligt förordning (EG) nr 1080/2006 avseende Europeiska regionala utvecklingsfonden och sjunde ramprogrammet för forskning och utveckling har utnyttjats i städer och regioner såväl som i medlemsstaterna och i unionen [2009/2243(INI)] (A7-0138/2010),
– betänkandet av Louis Grech, för utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd, om förverkligandet av en inre marknad för konsumenter och medborgare [2010/2011(INI)] (A7-0132/2010),

– betänkandet av Liem Hoang Ngoc, för utskottet för ekonomi och valutafrågor, om långsiktigt hållbara offentliga finanser för ekonomisk återhämtning [KOM(2009/0545 – 2010/2038 (INI))] (A7-0147/2010), och
– betänkandet av Ricardo Cortés Lastra, för utskottet för regional utveckling, om sammanhållningspolitikens bidrag till att uppnå Lissabonmålen och målen för EU 2020 [2009/2235(INI)] (A7-0129/2010).

När nästan allt som berör ekonomiska frågeställningar på EU-planet diskuterades  samtidigt och inläggen breddade frågeställningarna ytterligare, är det kanske inte så överraskande att diskussionen om den inre marknaden inte var särskilt detaljerad eller djuplodande.   

Föredragandens inlägg kunde erbjuda en möjlighet att fokusera på väsentligheter och utkristallisera knäckfrågor i betänkandet, vilket har en viss betydelse eftersom utskottsbetänkanden i Europaparlamentet ofta liknar önskelistor för allt mellan himmel och jord.


Inre marknaden

För utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd presenterade Louis Grech (s. 70-71) betänkandet om förverkligandet av en inre marknad för konsumenter och medborgare [2010/2011(INI)] (A7-0132/2010). I inlägget hänvisade föredraganden till grundtanken i Montis färska rapport:


För att åstadkomma en livskraftig och stark inre marknad måste vi därför överbrygga motsättningen mellan marknadsintegration och sociala mål, något som Mario Monti tog upp i sin analytiska och stimulerande rapport. Det bästa systemet är, när allt kommer omkring, ett system som lyckas skapa balans mellan en vital och konkurrenskraftig ekonomi med incitament till innovation och skapande av nya arbetstillfällen och en ekonomi som ger konsumenten det skydd och även de sociala och miljömässiga garantier som våra medborgare kräver. Allt detta måste åstadkommas i en anda av kompromiss och solidaritet.

I den vidlyftiga diskussionen som gällde allt från konkurrenskrafts- och tillväxtprogrammet EU2020 till den ekonomiska styrningen, kommenterade Michel Barnier på kommissionens vägnar Montis rapport och Europaparlamentets betänkande om den inre marknaden (s. 72):

Förutom dessa särskilt viktiga initiativ, dessa EU-instrument, kommer vi också att mobilisera den inre marknaden, finansiella påtryckningsmedel och utrikespolitiska instrument för att eliminera vissa hinder. Jag vill också rekommendera Mario Montis rapport som lades fram för ett par dagar sedan, och jag vill också uttrycka min erkänsla för det intelligenta arbete som utförts av Louis Grech, en man som ger den inre marknaden en humanistisk och mer konkret dimension så som jag själv skulle vilja göra.

Med konkretiseringen av Europa 2020-strategin under arbete samt den ekonomiska och finansiella krisen på gång, var inte diskussionen om den inre marknaden allmänt taget särskilt omfattande eller specifik. Ett undantag var Malcolm Harbour, som för ECR-gruppen lyfte fram betydelsen av den inre marknaden vid sidan av de sju flaggskeppsinitiativen för EU2020 (s. 76):

Min andra synpunkt är att jag anser att återupplivandet av den inre marknaden bör göras till ett åttonde huvudinitiativ. Detta innebär inte att komplicera saker och ting i onödan, eftersom det borde vara initiativ nummer ett. Ni har hört från Louis Grech att det finns potential för att skapa arbetstillfällen, för att uppmuntra till mer innovation och för att övergå till en mer hållbar ekonomi, men vi behöver stöd från medborgare och konsumenter för detta förslag.

Evelyne Gebhardt (S&D) underströk de sociala aspekterna i partikamraten Grechs betänkande om den inre marknaden (s. 81):

I ert betänkande påpekar ni också mycket riktigt att en meningsfull bedömning av den inre marknadens sociala, konsumentrelaterade, miljömässiga och ekonomiska följder, och av de beslut som vi fattar inom den inre marknaden, är särskilt viktig. Det är just det som har saknats hittills, eller som inte har gjorts tillräckligt synligt för våra medborgare. Det är mycket viktigt att lyfta fram de humanistiska sidorna av vår politik och helhetssynen, även när det gäller den inre marknaden.

I ert betänkande nämner ni en sak som är särskilt viktig för oss socialdemokrater, och det är att socialpolitiken bör ställas i förgrunden för den inre marknaden och att det är särskilt viktigt att skydda tjänster av allmänt ekonomiskt intresse. Dessutom uppmanar ni till att dra upp en strategi för bättre information om de sociala fördelarna med den inre marknaden.

Det räcker med att betrakta dessa få punkter för att inse att vi skulle kunna uppnå en hel del om bara Europeiska kommissionen gav oss sitt stöd. Jag hoppas också verkligen att kommissionen på allvar kommer att ta tillfället i akt med Louis Grechs betänkande och sätta framsteg för EU-medborgarna i centrum. Detta uppmanar jag mycket starkt till, och som vi vet har Michel Barnier redan samtyckt. Om vi närmar oss den inre marknaden ur denna vinkel, kommer EU:s politik att mötas med större acceptans och vi kommer att kunna se fram mot en bättre framtid.

När föredraganden Louis Grech avrundade debatten (s. 110) instämde han med Malcolm Harbour om betydelsen av den inre marknaden och med Evelyne Gebhardt om behovet av starkt ledarskap från EU-institutionerna, särskilt från kommissionen.


Kommentar

När jag funderar över vad matnyttigt debatten bidrog med för utvecklingen av den inre marknaden så är det närmast två aspekter som framträder.

Utskottets skuggrapportör Malcolm Harbour var den som klarast uttryckte den inre marknadens strategiska potential och betydelse: det borde vara initiativ nummer ett.

Michel Barnier (EPP) för kommissionen samt föredraganden Louis Grech och ledamoten Evelyne Gebhardt som företrädde socialisterna (socialdemokraterna) underströk det sociala i EU:s marknadsekonomi som en förutsättning för acceptans och utveckling av den inre marknaden.

Viljan att bygga en bro till en historisk kompromiss var stark. Kommissionären för den inre marknaden, Barnier, blev nästan lyrisk när han gav marknaden ett humanistiskt skimmer (une dimension humaniste et plus concrète). Även Gebhardt lyfte fram det humanistiska: Es ist eine ganz wichtige Herangehensweise, wirklich das Humanistische, das Ganzheitliche der Politik auch beim Binnenmarkt aufzuzeigen.


Ralf Grahn